Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en hög och skärande; efter en paus åter-
togos des.
Ju längre jag lyssnade, dess säkrare var jag,
att det ej kunde vara en flöjt dessa toner kom-
mo ifrån — jag lyftade klinkan, och dörren flög
upp med en fart, långt hastigare än jag förmodade;
— Tummet var svagt upplyst af en lampa: en gam-
mal bonde, med långt hvitt hår, satt halfklädd i en
ländstol och blåste flöjt.
Jag gjorde min ursäkt för min ankomst, men
som han ej fäste någon upmärksamhet vid mig,
tog jag i dörren för att gå; men den öppnades
åter, och en ung gosse, som jag förut ej varseblifvit,
frågade mig med hviskande stämma hvem jag sökte.
Den gamle jag hade sett, var husets onkel:
han var sinnesvag oah hade varit det från sill sex- /
tonde år.
Jag vill berätta det lilla derom, som man sa-
de mig. Hans sjukdom hade liksom blåst på honom;
ingen kände orsaken; han hade som yngling blåst
väl på flöjt, men från en viss natt aldrig försökt
mer än dessa båda toner, en djupt vemodig och
en högt skärande. Dessa återtog han ständigt och
ofta flera timmar om natten. Man hade försökt
att taga flöjten från honom, och då blef han alltid
som ett vildt djur; med flöjten deremot satt han
mild och stilla. Gossen, jag talade med, sof i rum-
met hos den gamle och var vand vid flöjtspelet,
som man kan blifva det vid perpendikelns knäppan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
