Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SV TA
99
dorummet gick upp. Ja, all denna herrlighetihog-
kom den lille, dock denna natt var allt i sin’skönaste
glans.
Här stod en naken ”dejlig” qvinna, så skön,
som endast naturen och marmorns största mästa-
re kunde dana henne; hon rörde de sköna for-
merna, Delfiner lekte vid hennes fot, odödlighet
strålade ur hennes öga. Verlden kallar henne den
MHediceiska Venus. På båda sidor om henne sto-
do marmorbilder, hos hvilka andans lif hade ge-
nomträngt stenen; de voro sköna, nakna män;
den ena hvässade svärdet, han kallades Sliparen;
de brottande Gladiatorerna utgjorde den andra
gruppen. Svärdet slipades, kämparna brottades för
skönhetens gudinna.
Gossen bländades af all denna glans. Väg-
garna strålade i lysande färgor; allt var der lif och
rörelse. Fördubblad visade sig bilden af Venus,
den jordiska Venus, så svällande och yppig, som
Titian hade famnat henne vid sitt hjerta. Detvar
sällsamt att se; de voro två sköna qvinnor; deras
yppiga och obeslöjade former utsträckte de på mju-
ka hyenden. Deras bröst böljade och hufvudet
vändes, så att de rika lockarna flöto ned kring
de runda skuldrorna, medan de mörka ögonen ut-
talade blodets glödande tankar. Men ingen af bil-
derna vågade dock att träda ut af ramen. Sjelf-
va skönhetsgudinnan, gladiatorerna och sliparen blef-
vo på deras platser, ty de bundos af dengloria, som
RA eg ah RN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
