Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
måste hålla sig fast dervid; vinden susade om hans
öron, han hörde kyrkporten gnissla på sina gång-
jern då den stängdes, men i detsamma tycktes
medvetandet öfvergifva honom, han kände en isan-
de kyla — och slog upp ögonen.
Det var morgon, han satt till hälften ned-
gliden af metallsvinet, som stod på sin gamla plats
på gatan porla rossa.
Fruktan och ångest uppfyllde honom vid tan-
kan på henne, som han kallade moder, hon, som
i går hade sändt honom ut med tillsägelse att
skaffa penningar, men han hade inga fått.
Han var hungrig och törstig. Ännu en gång
tog han metallsvinet om halsen, kysste det på try-
net, nickade åt det och vandrade så bort till en
af de trångaste gator, som blott var nog bred
för en välpackad åsna.
En stor jernbeslagen dörr stod halföppen;
här gick han uppåt en murad trappa med smut-
sig mur och ett glatt snöre i stället för ledstång,
och kom till ett öppet galleri, bebängt med trasor;
en trappa förde härifrån till gården; derifrån till
brunnen voro dragna stora jerntrådar till alla hu-
sets våningar, och det ena vattenkärlet sväfvade
vid sidan af det andra, under det att trissan pep
och vattenkärlen svängde i luften, så att vattnet
plaskade ned på gården. Åter gick det uppåt en
ae RB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>