Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
murad, förfallen trappa, två Ryska matroser, som kom-
mo från deras nattliga bacchanal, sprungo lustigt nedför
den och hade så när stött den stackars gossen om-
kull, och efter dem följde en ej mera ung, men
yppig qvinlig varelse med tjockt, svart hår. ”Hvad
har du med dig hem"? sade hon till gossen.
”Blif ej ond!” bad han ”jag fick intet, alldeles
intet!” och han fattade i hennes klädning, liksom ville
han kyssa den, de gingo in i rummet, det vi ej
vilja beskrifva; blott så mycket skall sägas, att der
stod en fyrpanna med koleld, marito, som den kal-
las, denne tog hon på sin arm, värmde fingrarna och
skuffade gossen med armbogen: ”jo wvisst har du
penningar?” sade hon. |
Barnet grät, bon sparkade till det med foten,
det jemrade sig högt. –— Vill du tiga, eller så
krossar jag hufvudet på dig, gaphals!” och hon
svängde fyrpannan, som hon höll i handen; gos-
sen hukade sig ned till golfvet, med ett högt skrik.
Då trädde grannquinnan in genom dörren, äfven
bon hade sin marito på armen. Felicita, hvad
gör du med barnet?”
"Barnet är mitt,” svarade Filieita.” ”Jag kan
mörda det om jag vill, och dig med Gianina,"
och hon svängde sitt eldfat, den andra höjde sitt
parerande i vädret, och begge pannorna slogo mot
hvarandra, så att kolen, askan och elden flög om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
