Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4107
kammare, som vette ut åt gatan. Skinn torkades
derinne. — Tjocka jerngaller voro utanför fönstren.
Han kunde ej sofva, han tänkte på metallsvinet,
och plötsligt hörde han utanföre: klatsch, klatsch;
ja, det var bestämdt detsamma; han sprang bort
till fönstret, men der var ingenting att se, det var
allt förbi.
”Hjelp Signor att bära hans färglåda?! sade
madamen en morgon till gossen, då den unge må-
laren, som var deras granne, kom sjelf släpandes
med den och med ett stycke sammanrulladt lärft.
Barnet tog färgerna och följde efter målaren, som
tog vägen till Galleriet och gick uppföre samma trap-
pa, som gossen kände så väl sedan den natten han
red på metallsyinet. Statyer och taflor samt den
sköna marmor-Venus och alla dem, som lefde der
i färger, igenkände han lätt, och återsåg nu Guds
moder, Jesus och Johannes.
Nu stodo de stilla framför målningen af Bron-
zino, der Christus stiger ner i underverlden och
barnen omkring honom le af salig visshet om him-
len; det fattiga barnet log också, ty han var nu i
sin himmel.
’ "Men gå nu hem!” sade målaren till honom,
då han redan stått der så länge, att denne hade
upprest sin stafflett. ”Törs jag se eder måla,”
sade gossen, ”får jag lof, att se hur ni får bilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
