Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Jag satt åter hos min gudfruktige - granne,
som korsade sig, läste i sin bönbok och fastade.
I Arezzo måste vi göra halt, ty båda presterna
skulle bedja och Signora måste absolut bikta, sa-
de hon.
Härifrån var alltjemt olivskog. Den ena träd-
gruppen syntes: efter den andra. Olivträdet liknar
mest pilen; men grenarna skjuta icke så rätt upp,
de böja sig mera, bladet är mindre och sjelfva
stammen ser ut som hade en jättehand till hälf-
ten uppryckt den utur jorden, vridit den rundt-
omkring och låtit den så stå svigtande i stor-
men,
Öfver den gröna olivskogen höjer sig på en
klippa det gamla Castellone, en af Italiens mest
smutsiga, men också mest målande städer. Jag kan
icke bättre beskrifva den än med att säga, att
den ser ut som hade den tillkommit derigenom,
att man tagit alla de hus och ruckel, som varit
allt för eländiga i andra städer, och kastat dem in-
nanför den gamla muren , öfver hvilken de dock höjde
sig. Dessa små hängande trädgårdar hafva knappt
någon likhet med terrasser; de äro anbragta som
balkonger under ett fönster eller öfver en dörr,
på det ställe af huset, der man minst väntade
det. En del af stadsmuren bildar ett slags
”forum”. för folket; platsen der var aldeles upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>