Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sö ’
120
qvistar, att tända på i kaminen, men i samma
ögonblick kom Engelsmannen med sina lakan och
hängde dem som ett skrank omkring kaminen;
”fuktigheten skulle dragas af dem!” sade han. La-
kanen fingo all värmen. Det öfriga sällskapet tålte
det, och jag måste ock finna mig deri. Engelsman-
nen och jag skulle också sofva i samma rum; då
jag kom in, fann jag honom stående på mitt säng-
täcke, som han hade utbredt på golfvet, och för-
höjde sin hufvudgärd med två af mina hufvudkud-
dar, hvilka han utan allt krus hade lagt sig till.
”Jag tycker icke om att ligga lågt!” sade han.
”Icke jag heller!” svarade jag. ”Med er till-
låtelse!” och jag tog dem från honom. Han såg
förvånad på mig. Det var en odräglig sofkamrat;
han utbad sig en uppassning, som blott till slut
kunde besvaras dermed, att jag gick till sängs.
Jag låtsade sofva, men såg med halföppna ögon,
huru han arrangerade sin midnattsmat, uppställd
på en vacklande rörstol vid sängen.
Jag hade kinge varit uppe den följande mor-
gonen, hästarna voro redan förspända, och ännu
väntade vi på Engelsmannen; han kunde aldrig blif-
va färdig; Signoran var också nu först i begrepp
att kläda sig; ”det går långsamt,” sade hennes
make, ”ty bon gråter af längtan efter sin dotter.”
Ändteligen foro vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
