Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kans bredd; ett par små gossar lekte härinne.
Mitt sinne och mina tankar voro stämda till andakt;
Gud var det enda, som jag här kände; jag kunde
hafva böjt mitt knä för att fåluta mitt hufvud mot
hans hjerta, och i tankarna gjorde jag det.
Den högst belägna delen af staden stod ännu
under byggnad, gatan syntes: såsom en väg i ett
stenbrott; det låg block och stycken af klippor
der husen byggdes; men herrlig var utsigten öfver
staden och hamnen till den lilla ön med det smär-
ta, hvita fyrtornet. På den motsatta sidan af bug-
ten låg karantänshuset. Jag såg öarna Tenos, De-
los, Naxos och toppen af Andros; då jag rigtade
min blick ut mot dessa öar, gick ett ångfartyg för-
bi; jag kände flaggan, det var Leonidas, det för-
svann under kusten af Delos. ”Farväl! Farväl!”
ropade jag, ingen hörde det, skeppet var borta,
jag såg blott röken, som ännu liksom en sky låg
mellan öarne.
Emot aftonen gick jag om bord på Lykurgus.
Sjön gick starkt, två glada Greker rodde mig, och
hvarje gång vågen reste båten så, alt vi voro nä-
ra att falla öfver bord, jublade de högt. Främ-
mande ansigten mottogo mig om bord. Vid solens
nedgång lyftade vi ankar och skeppet styrde nord-
ost om Syra, der yi fingo smult vatten. Det var
en herrlig, stjernklar afton. Icke med någon bade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
