Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
herrskade derute. Skyarna hade spänt sina våla
strängar ned till jorden, och stormen grep isträn-
garne ; en mäktigare harpa kunde Gudarne icke
stämma, och jag var egoistisk nog alt låta det
alltsammans ega rum på min födelsedag, som fira-
des af Glaukopis "Athänä.
Jag kom till Ross. Rhapsoderne togo plats;
den ena hade sin WVenetianska mandolin i knäet,
den andra spelade violin, ett instrument, som först
de sednare åren kommit i bruk hos dessa kring-
vandrande virtuoser. Begge buro en blå Grekisk
drägt och på hufvudet hade de röda mössor; begge
hade vackra, själfulla ansigten, mörka ögon, och
vackert tecknade ögonbryn.
Jag vill tro, att det var tillfälligt, men ganska
märkvärdigt var det —; i den ordning sångerna
följde, bildade de en hel ny Grekisk historia.
De började med en Grekisk klagosång, diktad
af sjelfva folket, då det ännu var under Turkarnes
ok; de sjöngo om sina hjordar och sina döttrar,
som fördes bort; det ljöd icke så, som när två
sjunga en och samma visa, nej, stämmorna kor-
sade hvarandra så originellt; hvardera hade sin
sorg, sin förlust, men det var dock samma histo-
ria, samma smärta, som uttalade sig. Halft sakta
och halft klagande blef den föredragen, såsom om
fruktan bundit deras tungor; men några gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
