Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
underligt vemodigt på Aphtanides! — ”I morgon
går du ifrån oss!” sade hon; ”hvad det bedröf-
var mig!”
”Bedröfvar dig?” sade han; ack, jag såg det låg
en smärta deruti, stor som min egen; jag kunde
icke tala, men han fattade hennes hand och sade:
”vår broder älskar dig; har du honom kär? I hans
tystnad röjer sig just hans kärlek P” och Anastasia dar-
råde och brast i gråt; då såg jag endast henne, tänk-
te endast på henne; jag slog min arm omkring hen-
nes lif och utropade: ”Ja, jag älskar dig!” Då tryckte
hon sin mun till min; hennes händer hvilade kring
min hals; men lampan var fallen på golfvet, det
var mörkt omkring oss som i den stackars Aphta-
nides, hjerta. |
Före dagens inbrott stod han upp, kysste oss
alla till afsked och drog bort. Min moder. hade
han gifvit alla sina penningar. Anastasia var min
brud och några dagar derefter min hustru!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
