Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tempo, så väl sång som rörelse. De dansande kom-
mo i vilda, nästan halsbrytande ställningar.
Två unga Turkar sutto på huk utanför half-
kretsen och ledde sången, hvilken beständigt steg med
en enformig tonvigt på tredje stafvelsen; hela Mo-
hameds slägt gingo de igenom från Abdallah till
Mohamed och chören svarade: ”La illah! illalahP”
Det klingade till slut som ett doft tjutande, ett
snarkande eller dödsroösslande. Några voro döds-
bleka, andra sågo ut som blod; svetten strömmade
ned för ansigtet på alla. Eremiten afkastade sin
stora kappa och stod nu i en röd ylleblus med långa
ärmar ned öfver händerna och med nakna ben; snart
kom han i raseri och slet sönder den trånga blu-
sen, de nakna armarna slog han mot bröstet; hans
ena hand var vissnad, sannolikt hade han sjelf en
gång stympat den; hans mun var ett blodigt sår,
ty nyligen voro begge läpparna afskurna,så att de
hvita tänderna lyste fram; det var förskräckligt att
se. Hans mun sprang uppi blod, hans ögon rullade,
ådrorna i pannan svällde. Dansen blef mer och
mer våldsam och ingen ryckte en tum från sin
plats. De dansande syntes icke vara menniskor,
utan maschiner; de talade icke ut orden längre,
de förlorade sig i korta tjut; Jehova lät som
Je—hu! i den öfriga ramsan klingade ”Ja med! o
hjelp !” mest tydligt. Det var som ett dödsstönan-
de, det mest rysliga, och ju mera jag såg på de
dansande, destomera trodde jag mig vara i ett dår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
