Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 467
för en sådan: kanhända också jag knappt kom-
mer öfver hafvet, innan mitt lifs bana är slut.
Då jag betraktade fögeln, jagade den våta dim-
man öfver hafvet och kusten så tjock och tät, att
jag för ett ögonblick fruktade att ej finna vägen
åter till värdshuset; jag kunde ej se fyra steg fram-
för mig och gick då i lika rigtning tillbaka, klättrade
öfver en stenmur och kom sålunda en helt annan,
men kortare väg till värdshuset, der én förträfflig
måltid väntade, så förträffligt tillagad, att, om än
alla läsare säga: ”skola vi uu höra om maten?” det
dock ej hjelper; de måste höra det; maten — var
alldeles förträfflic, och hvad vi dagen efteråt er-
föro, otroligt billig; ingen af oss hade upplefvat
något dylikt; vi uppskrefvo också värdens och vär-
dinnans namn och lofvade att berömma dem; jag
vill göra mitt dertill och nämna, att mannen är en
Österrikare, Thomas Radicseviteh och bor vid hör-
net af Svarta hafvet.
Efter måltiden blefvo våra saker ompackade
på stora vagnar, som voro helt och hållet af träd;
de skulle nu gå till Donau och behöfde, då de
drogos af oxar, hela eftermiddagen, natten och på-
följande dagen för att uppnå Czerva-Voda. Vi der-
emot skulle öfver natten stadna qvar i Kistendje,
och skulle, om vi på morgonstunden gåfvo oss på
väg, inträffa på samma tid som våra saker.
Wallachiska bönder, i fårskinnspelsar och med
svarta filthattar, hvilkas ofantliga brätten bokstafli-
gen hängde såsom en paraply öfver rygg och skul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
