Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken likväl vid en närmare bekantskap oftast försvann.
Hans vördnadsfulla kärlek till Carl Johan var varm och
hjertlig, och syntes stundom vara genomträngd af något,
som man skulle kunna kalla for häpen beundran. Hans
politiska åsigter skulle i följd af den lifliga rörligheten
i hans lynne möjligen hafva blifvit vacklande, om han
icke i afseende på dem hade haft tillfälle, att sluta sig
intill sin, i sina grundsatser ovanligt fäste och honom i
de flesta afseenden öfverlägsne, yngre broder. Det är
mycket att beklaga det denne yngre broders,
Erkebiskopen af Wingårds namn saknas ibland ledamöterna af
vårt förbund. Men orsaken dertill är den, att det var
först efter hans bortgång, som förbundet började utvidga
sig, genom att till Carl Johans samteliga kända vänner
adressera en inbjudning, att, såsom ledamöter af
detsamma bekänna sin tillgifvenhet för den
Store Hädangångne och derigenom åstadkomma ett
historiskt document, som för Hans minne hos efterverlden
kan blifva af någon vigt. Men om Eikebiskopen af Wingårds
namn icke tillhörde förbundet, var han sjelf dock genom
sitt tänkesätt så mycket närmare derrned förenad. Han
var icke allenast Carl Johan i utmärkt grad varmt
tillgifven, utan äfven en af de märkvärdigaste män, som
lefde under Hans regering, och skall troligen såsom
sådan erkännas af efterverlden. På den bana, hvilken han
genomgick till den högsta platsen inom Svenska kyrkan,
var han trofast i sin öfvertygelse och i uppfyllandet af
sina skyldigheter. Han var föremål för många
antipathier och ihärdiga bittra smädelser, och det fanns
troligen icke något skifte af hans lefnad, uti hvilket
opinionens vind var för honom gynnande. Men han
vacklade dock aldrig, och ehuru han genom qvickhet, skarpa
sarcasmer och ovanlig öppenhjertighet ökade antalet af
sina fiender, var hans harm dock mindre djup, än
menniskor vanligen föreställde sig. Den höga befattning, han
i slutet af sin lefnad innehade, utöfvade han med tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
