Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Engelsk berättelse innehåller dessutom, att
natten derefter en kurir ifrån Österrikiska ministern i
Dresden ankommit till Stadion, medförande en depesch om
Wellingtons seger vid Vittoria, och Fransosernas aftåg
ifrån Spanien. Stadion trängde sig med denna
underrättelse redan under natten in till Alexander och
förmådde en Kammarherre att väcka honom.
Den följande dagen förändrade sig naturligtvis hela
characteren af öfverläggningarne, och det återställda
hoppet om möjligheten af framgång i det förestående
kriget, förmådde monarcherna, att med större eftergifvenhet
än dagen förut afhöra Carl Johans föreställningar. Carl
Johan förnyade sina förut gjorda påståenden om krigets
egentliga och högsta ändamål, de samtliga Europeiska
förbundstaternas frihet och oberoende, samt
upphörandet af Napoleons hegemoni öfver Europa och af det
inkräktningssystem, hvarigenom den sökte att upprätthålla och
utvidga sig. Men å andra sidan yrkade Han, icke
allenast att Frankrikes integritet skulle erkännas och hvad
Han, såsom alla äldre republikaner kallade för dess
naturliga gränsor, Alperna, Medelhafvet,
Pyrenéerna, Oceanen och Rhenströmmen, icke af
inkräktande härar öfverträdas, utan äfven att Napoleons
slägtingar, åt hvilka han förlänat throner, såsom Murat i
Neapel, Prins Eugène i Lombardiet och Louis i Holland,
skulle om deras riken, efter att hafva återfått sin
politiska sjelfständighet, sjelfva önskade det, icke
af fremmande magiers inflytelse störas i besittningen af
sina höga platser. Om Napoleon sjelf och Frankrikes
inre ställning yttrade Han väl då ingenting, men Han
tyckes sedermera hafva instämt med Moreau, som yrkade
att Frankrike sjelft skulle hafva rätt, alt både
bestämma sitt styrelsesätt och utvälja sin herrskare. Uti dessa
Carl Johans politiska påståenden, sådana referenterna af
denna tidens händelser hafva bevarat dem, finner man
väl en på djup insigt grundad skarp opposition emot Na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
