Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt fortlefva icke blott i civilisationens utan äfven i
sjelfva mensklighetens häfder. Aro vi åter dem värdiga eller
är vårt sätt att bevara dem motsvarande den fordran de
innehålla? Hjeltebragder, som blott för dagen äro
ärorika, men utan inflytelse på framtiden, kunna väl genom
pris och skryt bevaras ifrån glömskans magt, men de
äro dock endast vissnade löf på den menskliga
handlingens väldiga träd. För att hafva verkligt lif, måste dessa
ärans minnen vara genomträngda af framtidskraft och
såsom befordringsmedel tillhöra den stora
förvandlingsprocess, som utgör mensklighetens väsende. När folken
åter beprisa sådana minnen blott af nationalhögfärd och
skryta dermed, under det de alldeles förgäta deras
verkliga betydelse, är det till ytterlighet vämjeligt. Om de
åter uppfatta dessa minnens inre och verkliga faktum
och icke allenast inse det förhållande hvari de stå till
menskligheten och dess högsta bestämmelse, utan äfven
nitiskt arbeta i samma rigtning och för samma mål som
de, då hafva de rätt att såsom äfven sin tillhörighet
tillegna sig äran af deras vördade namn. Om derföre
Nordens brödrafolk inse och begripa, att de genom sina
stora martyrhjeltar blifvit kallade och nästan invigde till
tjenare åt mensklighetens högsta verldsåsigt, culturens
innersta grundkraft, och i följd deraf nitiskt arbeta för
att åt sitt tänkesätt gifva den rigtning och elevation, som
motsvara denna kallelse, då kunna de med förtröstan
tänka på sin framtid och med säkerhet hoppas icke blott
frihet och sjelfständighet, utan äfven fred, lycka och
förädling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
