Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiska idéer, som under tidernas lopp inverkat på vårt
slägtes öden, hafva af sina första utveeklingsorganer,
erhållit samma klarhet och bestämdhet i framställningen.
Han tyckes dock länge och tijläfventyrs till sin död hafva
varit den ende, som fullständigt hyst och verkligen
begripit den. Dock hafva nu tecken börjat visa sig, som
förebåda det dess inneboende sanning, och derigenom
Carl Johans rika historiska betydelse, skola i framtiden
blifva djupare insedda och till deras höga värde bättre
uppskattade, än nu.
Men folken hafva icke sin högsta bestämmelse i hvad
man vanligen kallar deras frihet, eller förmågan att emot
yttre och fremmande magt försvara sitt sjelfberoende,
icke engång då detta försvar sammanhänger med och
befordrar skyddet af den verkliga civilisationens fredliga
fortgång. Den högre kallelse, som till dem utgår ifrån
den verkliga menskligheten och ifrån den heliga försyn,
hvaraf dess lif omedelbart bestämmes, är den, att med
activ kraft intränga inom den andliga förvandlingens eller
culturens heliga process och befordra dess magt öfver
civilisationen. Det är derigenom, som äfven folken
förvärfva odödlighetens ära, och ehuru deras civilisation,
eller tillvarelse såsom stater gått under, fortlefva genom
tiderna genom sin andliga magt. Fråga vi åter om den
vestliga Nordens brödrafolk kunna hoppas eller böra
önska att förvärfva sig en plats inom denna culturfolkens
högre ordning? kunne vi svara att de dertill hafva uti
sin historia och sina öden erhållit högtidliga kallelser.
Jag vill endast här för vårt minne återkalla våra största
och mest beprisade hjeltar, både honom, som stupade
på Liitzens fält och fick namnet af den store, och
honom som föll vid Stiklestad och erhöll namnet, samt till
en tid äfven magten af den helige. Det bör för hvar
och en vara tydligt, att det icke var Rota eller
krigsgudinnan utan christendomen sjelf som vid dessa
vördade hjelteminnen fastade de segerkransar, hvilka evärd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
