- Project Runeberg -  Skämt och Allvar. Humoresker och Berättelser /
44

(1893) [MARC] [MARC] Author: Inez Wigert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 FÖRTROLLAD.
han var blott ett par stenkast från den stora insjön,
och nu varseblef han Ingrid.
Han var nära att uppgifva ett glädjerop, men
detta förstummades plötsligen, då han vid Ingrids
sida varseblef en högrest gestalt, som han allt för
väl igenkände; det var den unge brukspatronen,
som, lockad af slagen från Ingrids klappträ, hade
rott in i den lilla viken och nu stod på land vid
hennes sida.
Ingrid stod där i sin korta, mörka kjortel
med uppvikna tröjärmar och hufvudduken knuten
i nacken för värmens skull.
Hon drog ned sina ärmar, synbart generad
öfver att i denna dräkt visa sig för sin fine dansör
från föregående dag. Denne däremot tycktes väl
kunna uppfatta det sköna i alla former, och Ingrid
var verkligen ovanligt vacker, där hon stod fram-
för honom. Han tog hennes ena hand i sin och
sköt själf åter upp den nedfallna tröjärmen.
Därefter lade han armen omkring hennes lif,
liksom han gjort det föregående dagen i dansen.
Ingrid sökte frigöra sig, men han lugnade henne
med den förklaringen, att det ju ej var annat än
hvad han gjort dagen förut midt för allas ögon.
Ingrid tyckte, att han hade rätt; inte var det
väl mera ondt i, att han höll henne om lifvet nu,
än hvad det varit föregående dagen, och så gjorde
hon ej vidare några försök att befria sig.
Den unge brukspatronen såg på Ingrid med
eldig blick, under det han talade ljufva ord, som
endast hon kunde höra, och tjusad stod hon där
med nedslagna ögon och lyssnade till det fagra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:56:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skamtallva/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free