Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 DE GAMLA EKARNA.
de stora förunnad, och de båda måste nöja sig
med mindre.
En dag, då fadern var ute i skog och mark,
lämnade man henne ett bref, som hon leende mot-
tog, ty redan vid första ögonkastet hade hon igen-
känt, att det bar amerikanska frimärken. Hon
gick in i stugan för att ostörd få läsa sitt kära
bref och stod just i begrepp att öppna det, då hon
märkte, att det ej var adresseradt till henne utan
till fadern.
Hvarför skref Carl-Erik till hennes far och ej
till henne? Det hade han aldrig förr gjort, hvad
hade nu händt?
Helt orolig vände och vred hon på brefvet,
och då först upptäckte hon, att det ej var skrifvet
af Carl-Eriks hand. Nu blef hon helt förskräckt
och stirrade ängsligt på utanskriften.
En olycka hade inträffat, det var tydligt, en
förfärlig olycka, ty Carl-Erik kände henne, och att
låta någon annan skrifva utanskriften för sig, det
skulle han aldrig i lifvet gjort. »Aldrig i lifvet», upp-
repade hon och slöt ögonen liksom för att förjaga
den hemska bild, som visade sig för henne, ty nu
insåg hon tydligt och klart, att det var ett döds-
bud hon höll i sin hand. Hon satt länge och
stirrade på brefvet liksom förstenad, ur stånd att
gråta, ur stånd att tänka en enda redig tanke. Så
småningom började dock den ena tåren efter den
andra rulla utför hennes kinder, den ena tanken
efter den andra trängde sig på henne.
Stackars Carl-Erik, det var för hennes skull
han dukat under, han hade velat bereda henne
lycka och glädje, och nu hade allt förbytts i sorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
