Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO OE GAMEA EKARNA.
bief allt allvarligare och allvarligare; det var tyd-
ligt, att brefvet innehöll en viktig underrättelse.
Anna satt och såg ängsligt på honom med
tårfylld blick, men han märkte det ej, upptagen
som han var af sin läsning.
»Far,» sade slutligen Anna, i det hon reste
sig till hälften, drifven af en oemotståndlig önskan
att få visshet, »är han död, far?»
»Ja, barn,» sade den gamle och fortfor tyst
sin läsning.
Anna sjönk åter ned på stolen med ansiktet
doldt i händerna. Det hade plötsligen blifvit mör
ker omkring henne, inom henne, och nu först fat-
tade hon sanningen, tillintetgjordes af den, ty hvad
som förut uppehållit henne var det omedvetna
hoppet, att hennes farhågor ej voro grundade.
När gubben slutat läsningen, vek han samman
brefvet och lade åter in det i kuvertet, tog där-
efter af sig glasögonen, och först då föll hans blick
på den djupt förkrossade dottern, som satt midt
emot honom på andra sidan bordet.
»Men hvad går åt dig, Anna, du får väl ge
dig te freds, barn. »
Anna såg förebrående på honom.
»Ser du,» fortfor fadern, »hans tid var väl
kommen, och hva’ mig anbelangar, så har jag
länge sörjt honom för död.»
»Far, far, hur kan I tala så?»
»Därför att jag sörjt honom redan i många,
många år. »
»För Guds skull, far, säg mig, om hvem
talar I?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
