Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FÖRSTA FLAMMA. 19 5
De båda herrarne närmade sig.
»Anna du,» sade Fritz, i det han tog sin
fästmös hand och tryckte den varmt; här är min
vän Algot, som vill önska dig lycka, innan han
går; jag har förgäfves sökt öfvertala honom att
äta middag med oss i dag, han har inte tid.»
Algot gratulerade sin väns fästmö och sade
därefter ett hastigt farväl samt aflägsnade sig
skyndsamt. Det kändes, som om luften där inne
ville kväfva honom, han måste ut, ut i det fria.
Han steg upp i en vagn och befallde kusken
att köra omkring ett slag i Boulognerskogen. Han
behöfde samla sina tankar, komma till klarhet med
sina känslor. Han var alltså ännu idealist; det
hade varit nog, att man inför honom uttalat ett
namn, för att hans fantasi skulle föra honom till-
baka till flydda tider; hvad han då känt, det
hade han åter erfarit; sådan han då funnit Bertha,
sådan hade han nu hoppats återfinna henne; hur
dåraktig hade han inte varit. Liksom i sin barn-
dom hade han byggt i sanden, och den store träd-
gårdsmästaren, verkligheten, hade jämnat hans
verk med marken ; liksom solen fordom hade smält
deras snöslott, så hade passionernas glöd och
lifvets stora intressen förtärt deras ungdomskärlek.
Han hade återsett sin första flamma, sin första
kärlek, sitt första ideal, men flamman hade slock-
nat, kärleken svalnat, idealet var dödt.
»Mitt ideal, min ungdomsflamma,» sade han
halfhögt för sig själf, och ett leende spred sig
öfver hans läppar, ja, öfver hela hans ansikte, då
för hans minne åter upprullades bilden af Bertha
Strandell, sådan han nyss förut sett henne Iifs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
