Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike: Montmartreskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONTMARTRES KOL AN.
tilltvingade sig hela det konstbildade Europas beundran. Den
franska nationalkaraktärens alla sidor få sitt uttryck i dessa
i djupaste mening nationella konstnärer, och man kan säga, att
aldrig har i skämtteckningskonsten en sädan mängd af
fullkomligt olika, starkt personliga tecknare af så hög konstnärlig
kvalitet förekommit. L’ancien régimes eleganta sensualism lefde
upp i nya former hos Chéret och Willette. Caran d’Ache är
komiker i högsta mening, Steinlen och i synnerhet Forain
representera den skarpa psykologiska analys, som alltid legat för
gallerna, den omåttliga hungern efter kvinnan skildras starkast
och sundast af Louis Legrand, under det att en Toulouse
Lautrec afslöjar det moderna lifvets groteska skönhet. Man
kan kalla denna grupp tecknare Montmartreskolan, därför att de
betraktat La butte Montmartre — Montmartrekullen i Paris —
som sin konstnärliga utgångspunkt och sitt fosterland. »Gud har
skapat världen, Napoleon har grundat hederslegionen, jag har gjort
Montmartre», säger Rodolphe Salis, Chat Noirs stiftare. Det var
omkring 1890 blomstringstiden inföll.
Somliga anse, att namnet på den kulle, som når de yttre
bulevarderna norr om Seine och höjer sig hundra meter öfver
floden, och där från medel- och höjdpunkten Moulin de la
Ga-lette synes öfver Paris’ hustak, härledts af ett gammalt
Marstempel, andra åter påstå, att Saint Denis där lidit martyrdöden
och att Möns martyrum skulle blifvit till Montmartre. På detta
berg, där, som man sagt, Sacré-Cæur-kyrkan reser sig mellan
Moulin de la Galette pä ena och Moulin Rouge pä den andra
sidan »som Kristi kors mellan de två röfvarna», ha konstens
martyrer grupperat sig kring röfvarna och själfva bildadt nya
röfvarkulor. De ha i sina iskalla ateljéer grubblat öfver både
yttre och inre lidanden. På Montmartre ha de också
mottagit segerpalmen för första gången. — Det är ingen öfverdrift
att säga, att aldrig i världen en sådan jordmän för
skämtteckningen funnits. Gårdar med gamla träd och blomrabatter,
förfallna ruckel med utsikt öfver hela världsstaden. Eremitens
afskildhet, enslighet och idyll, om man vill, och ett par steg
därifrån en orgie af skönhet och lifslust. Motsättningar af den
egendomligaste art, bretagnare pä pilgrimstäg till Sacré-Cæur-
44—100296. Laurin, Skämtbilden. _
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>