- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
42

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sjösljernor, af hvilka (le haf hvimla, der han
uppehåller sig; men sina samsläglingar —
liskar-nc — synes han icke ofreda.

Ilafkatten förekommer längs efler hela vestra
kuslen från Sundet till de nordligaste delarne af
Norrge; den kan ej kallas sällsynt, men, som
den lefver spridd, fångas den ingenstädes i
mängd, ulan sparsamt och lillfälliglvis. Fader
betraktar den såsom migratorisk vid Island;
huruvida della kan äga sin riktighet, lenmas
der-hän. Att det ej är förhållandet vid våra kuster
bcvises deraf, att han fångas under alla årstider.
Hans långa mjuka kropp, afsmalnande stjertoch
lilla stjertfena göra honom till cn dålig
simmare; hans rörelser äro också slingrande och
långsamma; han vistas ständigt vid bottnen, dold
bland stenar, ligger gerna stilla med hopböjd
kropp. Lektiden uppgifves inträffa om våren,
uli Maji och Juni månader. Det är äfven
synnerligen uuder denna tid, som han oftast erhålles.

Man anställer för denna fisk icke något
särskilt fiske, utan dc som tillfälligtvis fångas,
fås mest på krok under mete af Torskarter,
äfven på nät och någon gång uli Sillvadert.
Oaktadt den for mången har en högst vidrig
lukt, ätes den mycket begärligt af fiskarena uli
Bohuslän, hvilka alllid betrakta såsom en god
fångst, när de erhållit en HafkaLl, hvars lefver
i synnerhet räknas lill läckerhetcrne. Uti
städerna afsälles den med mindre fördel och hålles
derföre der mera sällan lill salu. Är Hafkatlcn
uppfiskad, måste han varsamt handteras, i
anseende lill vådan af hans krafliga belt. Fiskaren
måsle först gifva honom ett eller annat
dråpslag, innan han tilltror sig alt löstaga kroken.
Få några orter brukar man på Ilafkatten
afliug-ga nosen efter ögonen innan den afvtlras, elt
bruk, likt jägarnes, som afskära hufvudet på
den skjulne Haren, innan den hembäres.

Snultre-Slägtet, Lcibrus Linn.

Snultrorna utgöra typen för en egen familj
inom de taggfeniga fiskarnes afdelning, som
efler dem benämnes Läppfiskar (Labroidei’).
Den Karplikt danade kroppen, beläckl af stora,
på hvarandra liggande fjäll—dc utstående,
köttiga läpparne, som begränsa munnen, samt en
enda, lång ryggfena, som framtill har många
hårda och stickande slrålar, bakom h vilkas
spetsar fenhinnan utlöper uti små lancettformiga
flikar, äro tydliga kännemärken, på hvilka alla
de fiskar, som höra till denna familj,
igenkännas. Vid våra kuster förekomma af Läppfiskar-

ne endast några arter tillhörande de båda
slägt-former, som Cuvier upptagit under namn af
Labrus och Crenilabrus, men hvilka knappt
kunna bibehållas såsom generiska seclioner, än
mindre såsom egna slägten. Yi förena derföre
med Nilsson dessa båda tillsammans tinder ett
slägte och bibehålla för della Linneanska
namnet Labrus. Från öfriga släglen inom familjen
skiljer man detsamma genom följande
karakte-rer: Öfverkäken är försedd med dubbla
läppar; koniska tänder, ställde uli rader, finnas
uli biida käkarne; Gälhinnan har 5 strålar;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free