Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K a r p - S 1 ä g t e t, Cyprinus Linn.
Delta utgör typen for en stor och mycket
naturlig familj, bland de mjukfeniga fiskarne,
som Cuvier efter detsamma benämt Cyprinoidei.
Denna familj hörer till samma ordning
(Mala-copterygii- abdominalessom Gäddan, och
skiljer sig från öfriga familjer, genom flera
karak-terer, af hvilka det är nog för oss alt upptaga
följande: ryggen bär endast enfena, som
motsvarar vanligtvis bukfenorna eller
mellanrummet emellan dem och analfenan; munnen är
lika, och gapet af ringa vidd, öfre randen
bildas endast af mellankäksbenen; öfre
svalg-benen äro små, mindre märkbara och sakna
tänder, uti de nedre finnas starka tänder;
tarmröret, som saknar alla blindsäckar, är
kort och nästan likformigt, sä att dess
afdel-ningar blifva föga utmärkta. Af denna familj
räknar vår Fauna endast 2:ne slägten:
Cyprinus och Cobitis. Det förstnämde, som vi taga
i samma omfattning som Linné, karakteriseras af
en liten mun, utan egentliga läppar; tänder
saknas s/l väl i käkarne, som pä gommen och
tungan; de nedre svalgbenen sune, med starka
dels coniska tänder dels tjocka med en bred
tugg-yta, och motsvaras ofvantill af ett från bottnen
af hufvudskälen utgående tunglikt benutskott,
hvars undre yta är uthälkad och belagd med
en härd, broskartad skifva, tjenlig for
tugg-ningen; gäl hinnan har blott 3:ne strålar och
kroppen hos de Uesla arterna är beklädd af stora,
hårda fjäll. Det är till detta slägte, som våra
flesla insjöfiskar höra. Alla älska de sött
vatten, och träffas allmännast uli insjöar, floder;
dammar och träsk; dock lefva de flesta arterna
äfven vid Östersjöns stränder. Ingen af hela
slägtet lefver egentligen af rof, ulan alla helst,
ehuru ej uteslutande, af vegetabilior; de kunna
med allt skäl kallas all-ätanile. Lek tiden
infaller om våren och sommaren, då båda könen
erhålla en högre och vackrare färg, samt
lian-narne skarpa, vårtlika utväxter på fjällen,
hvilka utväxter allalla och färgen bleknar, så snart
leken upphört. För menniskan äro dessa fiskar
af ganska stor nytta och användbarhet; de
hafva ett löst, hvitt och mycket smakligt kött,
och äro föremål for indrägtiga fisken.
Länge har en stor osäkerhet lierrskat vid
artbestämningen inom della slägte, som vållat
uli nomenklatur och synonymi en konfusion,
livars uppkomst, då man besinnar den större
lällhet, hvarmed arterna inom Karp-släglet
framför många andra låta observera sig, och den
större tillgång på individer, som för
undersökningen erbjuder sig, synes oss åtminstone lika
oförklarlig, som dess nöjaktiga upplösning faller
sig svår. Vi skola emedlerlid bjuda lill alt
säkert bestämma de arter, som tillhöra
Skandinaviska Faunan, och utreda deras synonymi,
så vidt den rörer inhemska litteraturen. Till
en början torde en allmän öfversigt af hvad
våra föregångare, från Artkdi, i samma ämne
lemnat, blifva så mycket angelägnare, som den
gör läsaren strax bekant med de misstag, som
lid efler annan insmugil sig, och de namnarter,
livilka i foljd liäraf uppstått.
Artedi, som med en på sin tid
exempellös noggrannhet, beskref alla de inhemska
fiskarter, dem han hade tillfälle all i naturen se
och observera, upptog 16 arter af slägtet
Cyprinus, nemligen Iden, (G. Idus); Sarfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
