Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(C. Erylbrophthalmus); Mörten (C. Rutilus);
Stämmen (C. Grislagine); Sandkryparen (C.
Gobio); Aspen (C. Aspius); Löjan (C. Alburnus);
Wimban (C- Wimba); Björknan (sedermera af
Bloch C. Blicca kallad); Braxen (C. B rama);
Fliran (C. Ballerus); Faren (C. Farenus);
Kar-pen (C. Carpio); Sutaren (C. Tinca); Rudan
(C. Carassius) och Elritzan (C. Aphya Ls,
sedermera äfven Phoxinus kallad). Alla dessa
hafva såsom arter försvarat sin rätt ända lill
våra dagar, ocli vi frånkänna endast en af dem,
nemligen C. Farenus, denna rättighet; emedan
denne, efter hvad vi framdeles komma att visa,
är cn ung Braxen, livilken Artedi tillagt en
svensk benämning (Faren), som på hela
Söder-manländska kusten af mälareu är begagnad för
Fliran (C. Ballerus Lx.). Linné upptog uLi 2:dra
editionen af Fauna Svecica alla dessa Artedis
arter, med undantag af C. Gobio, och tilladc
blott cn ny och mycket utmärkt art, C.
cultratus. Likväl må man icke tro, att Linné
under sin C. Biorkna och C. Farenus förstått
samma arter, som Artedi, utan äro båda dessa hos
honom namnarter, som afse unga Bidleri. Linné
har äfven gifvit anledning till en annan
namnart, helt kort antydd uti Syst. Naturas under
namnet C. Idbarus, såsom förekommande uti
Sveriges insjöar, livilken vi sedermera linna af
Retzius upptagen uti Faunan. Af den korta
diagnos, som lemnas, är det ej möjligt att med
full säkerhet bestämma, huruvida denna
namn-art afsetl Iden eller Mörten. Uti 3:dje
editionen af Fauna Svecica, som Retzius påbörjade,
finnas 20 arter af Karp-slägtet upptagne, nemL
de IG samma, som 2:dra editionen upptager,
(således Björknan och Faren i Linneansk
mening, men icke i Artedi’s), med tillskott af
Artedis C. Gobio, och 3:ne nya tillkomna: C.
Dobula, Idbarus oeh Phoxinus. Af dessa 3:ne
tillkommer blott den första, C. Dobula,
arträttighet. Om Idbarus hafva vi redan yttrat
vår tanka; livad åter Phoxinus beträffar,
berättigar icke det angifna artmärket, att antaga
denna såsom skild från Aphya. År 1832
lcui-nade Prof. Nilsson under littel, Synopsis
Ich-thyologia? Scandinavicce, ell utkast lill en
Skandinavisk Fiskfauna, som utom flera förtjenster
äger den, att hafva genom en säkrare
diagnostik belastat artkiinnedomen. Under
Karp-slägtet upptager nämde Förf. 20 arter,
nemli-gen de IG ursprungliga Artedi’s, dem man alla
finner återställda i sin första betydelse, och
utförligare diagnostiserade än förut; dertill C.
cultratus, Dobula, Phoxinus och en för första
gängen i vår Fauna införd art, C. Gibelio, Bloch.
Vår erfarenhet har emedlertid, efter livad
ofvanföre är antydt, ledt till så vida skiljaktiga
åsigter, att vi måste betvilla tillvaron af någon,
såsom art sjelfständig C. Farenus, och ännu
åtminstone betrakta Aphya och Phoxinus Nils.
såsom en och samma art. Grunderna för della
påstående skola vi framdeles på sina ställen
an-gifva. Uli den beskrifuing öfver Mörköns
fiskarter, som en af oss (Ekström) utgifvit,
förekommer äfven ell misstag, som är så mycket
angelägnare att få rättadt, som det gifvit
anledning till en annan namnart, C.
microlepido-tus Ekst. Fortsatt uppmärksamhet på
Cyprin-arternas tillväxt har nemligen öfvertygat oss,
att denna, cliuru mycket skiljaktig både till
form och färg, ej är något annat, än Iden i
sin yngre ålder.
Efter livad vi således ännu kanna,
tillkommer vår Fauna blott 18, säkert bestämda arter
af Karp-slägtet. För alla dessa bibehålla vi
Linnés släglnamn, Cyprinus, ehuru vi gerna
medgifva, alt dc naturliga under-afdelmngar
eller så kallade subgenera, som Cuvier och sed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
