Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färgade, olivbruna; buk- ocb analfenor liafva
deremot cn skon högröd färg, med gulaktig rot;
strålarne i sistnämda fena äro rosenfärgade.
Denna fenornas färg är likväl underkastad variation.
Vi hänvisa for öfrigt lill figuren, som är målad
efter ett exemplar fångad t kort före lektiden.
Yngre individer liafva blekare färger, oeh
på dem äro de undre fenorna ljusa, ofärgade.
Till siu inre byggnad öfverensstämmer
Färnan med samslägtingarne.
O O
Bland Skandinaviens Karp-arter synes denna
vara eu af de sällsyntaste, och skiljer sig så
lill vida från de flesla andra, att på de
orter, der den förekommer, långas den
sparsamt, aldrig i någon mängd, icke en gång
under lektiden. Hittills liafva vi endast på 3:ne
ställen kunnat uppspana den, nemligen i
Norrköpings ström, nedanom fallet, der den af liskare
benämnes med det namn vi upptagit; uti Götha
elf vid Götheborg, der den kallas Dickkoppj
samt uti lljelmaren och deu deruti infallande
Storån, hvarest han är känd under namn af
Ärännare. Dess förekommande i så skilda
vatten visar emedlertid, att dessa icke äro dess
enda tillhåll. Af egen erfarenhet känna vi icke
Färnans lefnadssätt; för de anteckningar
der-oni, hvilka vi 1111 se oss i tillfälle att lemna,
liafva vi hufvudsakligen Fabrikör Lenning och
Doktor Hanssén i Norrköping, samt
Hofjägmä-staren IIamnström i Örebro att tacka. Den
vistas största delen af året uti sjöarne och större
vallen; håller sig likväl på grundare ställen,
der bottnen består af dy eller gräs. I Maj
månad börjar den uppstiga i strömmarne; och
såsom en stark strömfisk finner man den oftast
vid smärre forssar eller der strömmen är
stridast, hvilka motstånd den med all kraft söker
öfvervinna. Omkring slutet af Juni månad
infaller dess lektid, som visar sig deraf, att de
individer, som fångas i medlet af denna månad,
liafva 10111 och mjölke färdiga att afsättas. Dess
romläggning är likväl ännu icke observerad.
Uti strömmarne stadnar fisken q var lill Oclober
månad, då den åter begifver sig tillbaka till
sina vinters ta tioner. Den långas sparsamt med
sLarka nät af tråd, som spännas tvärt öfver
strömmen, äfven i Mjärdar. Den låter äfven
meta sig, då till agn begagnas metmask eller
skalade kräflsljertar. Delta fiske förrättas
morgon och aflou uli sjöarne utmed stengrund, och
i floderna utmed stenmurar, der vattnet
strömmar, eller i så kalladt ilvalten. Färnans kött
värderas föga, ehuru det till smaken skall mest
likna Asp.
Pl. 14.
Stämm, Cyprinus Grislagine Art.
Artm. Sidoliniens fjäll omkring 5a (5o—54); analfenan i randen svagt inskuren,
med 8 delade strålar.
Synonymi. Art. Descr. Spec. sid. 12 N:o 4> — Syn. sid. 5 N:o 45 — Gen. s’^* $ ^:o 13* Lisa. Fn.Sv.
jN;o 367; — Syst. Nat. I. sid. 529. Retz. Fn. Sv. sid. 357. Nilss. Synops. sid. 27.
Skandinaviens Fiskar, Huft. 4•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
