Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med andra arler, likväl merendels af silt eget
släsle, särdeles under deras lekfester. Denna
O 7
egenskap liar gifvit anledning till ordspråket:
”Sarfven i hvar lek.” Af denna egenskap och
äfven (lerföre, alt sällan större skaror finnas
lekande pä samma ställe, har man trott, att
Sarfven icke hade någon egen lek, hvilket
likväl ar ogrundadt. Dess lektid inträffar i
slutet af Maj eller början af Juni månader, då
liannar och honor, blandade, samla sig i grunda
gräsiga vikar, der leken går för sig under elt
snattrande eller smackande sorl, som
uppkommer deraf, att de lekande fiskarna uppsticka
nosen mot vattenytan, öppna munnen och
utsläppa en luftbubbla, som uppflyter på vattnet
och brister sönder. Rommen afsältes på
gräset, i hvilket fisken leker, och kläckes efter 8
—10 dagar, allt eftersom väderleken är
gynnande.
Till mat användes Sarfven endast af
fattigt folk. Dess kött är löst, benigt och har
alltid någon dysmak, och som man ej, knappt
under lekliden, träffar denna fisk i större
stimmar, ulan endast spridd, användes för honom
sällan särskilta fisken såsom:
Ryss ja (19) utsattes under lektiden på
sjelfva lekstället, och bör fiskaren tillse, alt den
står tätt intill bottnen.
Mjärde (2) kan äfven begagnas på
lekstället; men är mindre tjeiilig än ryssja.
Skottnät (29) dcrmed tages Sarf under
hela sommaren på klara och varma dagar, och
sådana ställen, som äro starkt gräsbeväxta, då
nätet bör inskjutas i gräset, ty lägges det
utanför gräsruggen, låter Sarfven icke drifva sig på
detsamma.
Mete (7) dermed fångas han lätt hela
sommaren, emedan han lager mycket glupskt på
vanlig metmask.
För öfrigl lages han näslan alltid på
samma gång, som andra fiskarter.
T orsk-Slägt
I den vidsträckta mening Linné tog
släg-let GaduSj omfattade det nästan en hel familj,
livilken sedermera Cuvnrn, med tillägg af några
af Linnés Blennier, kallat G a doi de i. Denna
förer Cbvier lill sin 3:dje ordning af de
mjuk-Jeniga fiskarna eller Malacopterygii
subbrachiis som hafva till kännemärke, alt
bukfenorna äro fästade under eller strax
framom bröstfenorna, eller, som är detsamma, att
bäckenbenen äro omedelbart fästade vid
skul-derbensringen. Från öfrige 2:ne familjer inom
denna ordning skiljer man Gadoidcrna lätt, dels
et, Gaclus Linn.
genom kroppens symetriska och väl
proportionerade formj dels genom de tillspetsade
bukfenorna, som hafva sill läge ända fram pä
strupen framför bröstfenorna.
Slägtet Gadus Linn. har Cuvier indelat uli
9 afdelningar eller underslägten, som sedermera
dels blifvit bibehållna såsom sådanc, dels
upphöjda lill egna sjelfstäiuliga slägten. För
kon-seqvensens skull synes det oss oundvikligt, all
antingen upphöja de flesta till egna genera,
eller ock neka dem alla denna rättighet. Då det
för vårt arbete är alldeles likgilligt, livilken af
dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
