Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Braxen. Cyprinus B rama Linn.
Artm. Sidoliniens fjäll omkring 52; Analfenan läng med insänkt rand och
28 - 29 strålar.
Synonymi. Art. Descr. Gen. p. 6. — Syn. p. 4. — Sp. p. 20. — Cypr. Drama. Linn. Syst. Nat. I. p. 531.
— Fn. Sv. p. 128 n:o 360. — Retz. Fn. p. 360. — Ekström Vet. Acad. Bandi. 1830 p. 169. Nilss. Synops: p.
30. — Blocii F. Deutclil. I. p. 95. Tab. 13. — Yarrell Br. Fish. I. p. 335.
Yngre. Cyprinus iride flava, pinna ani ossiculorum viginti septem. Art. Descr. Gen. p. 3- Syn. p. 13. Spec.
p. 23 n:o 12 samt Cypr. Farenus. Ekström Vef. Acad. Ilandl. 1830 p. 175. Nilss. Synops. p. 30 n:o 10.
Obs. Att Artedis Farenus icke är något annat än en vngre Braxen, synes deraf, att han i Descr. Gen., Syn.
ocii Spec. anfört 27 stralar i analfenan. Den parent lies, som är införd vid Descr. Gen. synes vara tillsatt af
Lin.sk, sAsnm ett skäl till ändringen. På lika sätt torde förhålla sig med sjelfva beskrifningen, der antalet af
analfenans stralar troligen är förökadt af Linné vid redactionen af Artedis manuscript. C. Farenus Linn. Fn. Sv.
hörer till C. Ballerus; se förut vid dess synonymi.
Bf. ii —12; B rf. 16; Bf.
Donna art är lios oss en af de större i
slag-tet och typen for den bredare formen, som fält
namn af Braxnar (Abramis). Vanliga längden,
är 9 —14 tum; någon gång blir den likväl större
och uppgår till 18 lum. Kroppen är hoptryckt,
tunn och hög, så alt största nöjden, som
infaller vid ryggfenans början, utgör omkring J af
längden, räknad från nosens spets till
stjertfe-nans bas; och största bredden eller tjockleken
viil pass } af höjden. — Rygglinien, som
uppstiger mer och mindre tvärt från nacken, och
tvärare om fisken är fet, gör från nämnde ställe
en jemn båge till ryggfenans första stråle, der
en trubbig vinkel uppkommer och från hvilken
den nedstiger nästan i rak linie till sljertlenans
bas. Ryggen är utåt hela längden till ryggfenan
hoptryckt, tunn, dock utan köl; frånnämdefena
tili stjertfenan något fylligare och afkullrad.
Buken, som vanligt, platt till bukfenorna och
kö-lad derifrån till anus. Buklinien från bröstet
till bukfenorna nästan rak, sänker sig något åt
anus der den formerar en vinkel, trubbigare än
ryggvinkeln; från anus bakåt stupar den i
nästan rät linie till slutet af analfenan, der den
har en insänkning mellan denna fena och
stjert-fenans bas. Hufvudet utgör omkring { af krop-
9; Anf. 28—29; Stf- ’9-
pens längd till stjertfenans bas, (således större
än Björknans) och är hoptryckt, så alt bredden
eller tjockleken deraf är lika med längden af den
linie, som drages genom näsborrarne till endera
käkens yttre kant. Pannan från nacken till
näsborrarne rak, bred och afkullrad. Ulåt den löpa
tvenne parallela rader af fina, i huden intryckla
hål eller slemporer, från nacken till ungefär midt
öfver ögal; dessa äro till antalet 8—9, och de
2 å 3 sista stå något inom linien, samt ulgöra
en rad för sig sjelfva. En annan linie af ännu
flera dylika slemalsöndringsorgancr börjar
likaledes vid nacken, något nedom den ofvannämnde.
Denna linie kröker sig uppåt pannan öfver
kinden ocb nedstiger derifrån kring och under ögat,
samt slular midlemellan nos-spetsen och
näsborrarne. Dylika porer finnas äfven i nedre kanten
af förlocket samt under nedre käken. Öfver
näsborrarna finnes en insänkning, som bildar
sjelfva nosen, hvilken är trubbig och föga
framstående öfver munnen, hvilken åter är liten,
något uppstigande, och kan, då den öppnas,
betydligt utdragas i form af ell rör. Öfre käken
är, då munnen tillslutas, något framstående
framom den nedre; munnviken infaller på den
lodräta linea, som drages från näsborrarnes främre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
