Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som redan tidigt pä våren besöka stränderna,
der de sedan, under liela sommaren, uppehålla
sig. På senhösten, då stark storm inträffar,
låter Braxen drifva sig in i grundare vikar. Denna
kallas af fiskare: Oväders-Braxen. De, som
under lektiden om våren, samt om sommaren,
uppstiga i äar, äro vanligen yngre individer. Dessa
afvika ock från de flesta fiskarters vana, ty då
dessa stiga emot, lölja braxenstimmen allLid med
strömmen. Allt efter som årstiden framskrider,
drager sig Braxen till djupet och väljer sin
vinterstation på det djupaste stället den träffar. Här
står den packad i ofantlig mängd, och dylika
ställen, af hvilka några äro kände af fiskaren,
kallas Braxenstånd. Vi äga ett sådant af
mycken ryktbarhet inom Södermanland, i den så
kallade Hallbosjön, der årligen, på samma
ställe, uti ett enda varp, fångas från 500 till 2000
LU.. Denna fisk är försigtig, slug, sällskaplig
och mycket skygg. Sällan träffas den ensam
ulan finnes alltid samlad i större eller mindre
stim. Starkt buller såsom åska, ljud af klockor,
skott m. m. jagar den alltid på djupet,
hvari-från den icke efter en sådan händelse, på flera
dagar återkommer. Som den är seglifvad, kan
den, nedbäddad i vAlt gräs, transporteras längre
väg utan alt dö. Braxen kan plan leras i
dammar, trifves der väl och blir fet om tillräcklig
föda icke saknas, hvilken, under fiskens fria
tillstånd, består af gräs, dyjord, maskar och
insekter. I dammen kan den födas med draf,
degbollar och dylikt.
Lika med de öfriga af våra inhemska
Cy-prin-arter, undergår denna mycken förändring i
afseende på form och fiirg, härflytaude af ålder,
årstid, vattnets beskaffenhet m. m. Denna skilnad
är ofla så stor alt några Ichthyologer hafva varit
villrådiga huruvida dessa former utmärka skilda
arter. Eger denna fisk så ymnig tillgång på
föda, alt den deraf blir fet, blir kroppen alltid
högre i jemförelse med längden, än då den, i
brist på föda, blir mager, i hvilket fall den
alltid blir mer långsträckt med spetsigare hufvud,
från hvilket ryggens båge höjer sig mindre tvärt.
De yngre äro alltid mycket lägre än de äldre
och hafva den mera utdragna formen. I denna
ålder anses de af fiskare, på vissa orter, för en
särskild art och kallas: Panka, Blåpanka, Flira,
Blecka, Svarts/joling o. s. v. De fetare hafva
äfven en mycket mörka re färg än de magrare
och yngre, i slutet af Maj eller början af Juni
månad, drager sig Braxen till ständerna för att
leka och dess leklid inträffar alltid på den tid
då Enbusken blommar, hvilken tid noga
iaktta-ges af fiskaren. Första stimmen som ankommer
till lekslället, Ii vilket aldrig ombytes, utan
årligen är det samma, består endast af hannar,
der-efter ankomma honorna, som blanda sig med
dem, och leken börjar. Under nattens tystnad
forlgår den ifrigast med mycket huller, emedan
fisken i tätt slutna slim, stryker af och an, slår
med stjerten i vattenbrynet och gör många
lif-liga rörelser. Rommen afsättes på Säf och Gräs
mot hvilken honan under leken gnider sig; dess
korn äro då små och gulakliga. Leken forlgår,
efter väderleken, 3—4 dagar. Rommen kläckes
inom 3:ne veckor och ynglet växer fort. Då
de äldre slutat leken, börja de yngre. Då
Ijen-ligt lekställe icke finnes i sjön, sökes det i större
åar, dil fisken i sådant ändamål uppstiger. Den
väljer då alllid lekslället i någon gräsig bugt på
sidan om strömfåran. Braxen är mycket
afvel-sam och man har i en hona af 6 U. vigt
räk-nadt 137,000 romkorn.
Då Braxen, ehuru benig, har elt
välsmakande kött, eftersökes den äf/en af fiskaren på
mångfaldigt sätt. Under lektiden fångas den
vanligen med Nät (46) sällan med Not (49) emedan
fisken derigenom skrämes och leken olla
förderf-vas. I Katsor (48) som utsättas på lekstället
eller i sådana sund, genom hvilka Braxen
frani-stryker Lill detsamma. Under viutren tages ofla
en betydlig mängd med Isnot (47) då de ställen
Iräffas på hvilka den valt sin vinterstation. I
Augusti och September månader metas Braxen
på 6—12 famnars vatten vid så kallad Sträng
(50). Till agn nyltjas den vanliga metmasken.
C. V. E.
Skandinaviens Fiskar. Haft. 8.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
