- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
190

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

famnar, hvilka vid Bohuslän kallas håljor, och
långas di med vad, ulan att någon hanne
synes till. Upptagne i hålen föda dc då ofta
ungar, hvarifrån Couces uppgift hos Yarreu. lorde
härleda sig, att ungar af ö—7 lum gå i stimm
tillhopa med de gamle för alt förfölja rofvel.
Våra fiskare påslå att ungarne aldrig följa de
äldre ulan gå för sig sjelfve, på grunden. Der
följa de hollnen, och fås ofla på dörj 0111
hösten. Då dessa ungar aldrig fås i större mängd
på en gång, synes det som om de ej hölle sig

i stimm, utan spridde. Hvarje hona tyckes
endast föda omkring 10 stycken, och liskrarne
påslå, att hvardera sällan innehåller mera än 5 ii

6 "fullgrodda” ungar på en gång. De ungar som
jag sett uttagna af en hona hafva alla varit
fullkomligt lika stora och lika utbildade; troligtvis
framfödas de kort efler hvarandra och ej
successive under en längre tid. Delta samt det
möjliga förekommandet af superfoelation, skulle
for-tjena alt undersökas hos denna art. Det
nämndes i böljan att nyfödda ungar äro 9 ä 10 lum
långa; de som fås om hösten äro knappt slörre
och ännu i Januari skall någongång en och
annan erhållas af ungefär lika längd; möjligtvis
äro dessa sent födda. Tiden för lillväxlen är
obekant.

Denna arts kött är alldeles hvitl och har
ej den obehagliga lukt, som det af de slörre
arterna. Del skall vara temligen välsmakande
och ätes i Bohuslän såväl färskt, kokt eller stekt,
som saltadl eller lorkadt och sedan kokt eller
stekt. Likså i Norrige, hvarest det duck lärer
föga värderas, saml i Skollland och Italien. !.)å
költet oin soinmaru lår ligga några dagar (okokl)
börjar det utveckla en ganska slark och ovanligt
ren ammoniakånga, utan atl man märker den
rutna lukt som vanligen plägar kännas al skämdl
köll. Det lyser dervid starkt i mörkret. Detla
sednare är vanligt hos fiskar som börja
skämmas, och troligtvis är det förrå ej enskildt föi
denna art. Torkad skall denna fisk
understundom förekomma såsom handelsvara. Stjertfenan,
som i skärgården är en vanlig handelsvara,
under namn af Hä-rump, begagnas af Snickare lill
polering af träd och metall. Lefvern skall
enligt de Norrska forfatlarne användas lill
Tran-kokniug och vara ganska gifvande, men hos oss
lärer detta såsom mycket annat försummas. —
Om fångningssätlet har blifvit nämudt i del
föregående.

C. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free