Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro ihopsatte, så att de särskilt kunna
upphängas till torkning. Då de enclast skola
vittjas, börjar man, som redan är nä md t, vid
Wct-ten; men i stället för att uppträda nätet på
stickan, nedsläppes det åter, så snart man
efter hand upplyftat Oarnlelnan så högt öfver
vattenytan, alt man kan se om någon fisk
fastnat eller icke. Bäst och vanligast är, att
upptaga näten hvarje morgon, emedan de om
dagen sällan fiska, dels för dagsljuset, som gör att
lisken ser försåtet, dels ock derföre, att näten
sällan laga liågon fisk, då de stått länge i
vattnet, så all dc blifvit tunga och tråden eller
garnet utsvällt.
Nätsättningen under is om vintren är
förenad med mycket större besvär och fordrar
flera särskilta redskap. Den tillgår vanligen
således: sedan man känner nätets längd,
af-mätes på isen elt deremot svarande afstånd.
Der mätningen börjar, väckes en vak af
omkring 1 alns diameter, och en lika stor vak,
der mätningen slular. Mellan dessa större
vakar väckas åter flere smärre, mellan hvilka
afståndet blir något kortare, än en stång (Rä),
som fiskaren medför. Vid den tjockare
ändan af denna stång fästes den ena ändan af
ett starkt snöre, som med den andra Hr fästadt
i öglan vid slutet af nätet, och som är några alnar
längre än afståndet emellan de stora vakarne.
Rån eller stången nedskjutes med den smalare
ändan förut under isen genom den större
vaken, och riktas mot den närmaste af de smärre,
framom hvilken den räcker ungefär 1 aln. När
stången står med spetsen i deu första mindre
vaken, föres den med en ljufva (Råt rf va) lill
nästa vak. På detta sätt forlfares lill dess
stången blifvit framförd till den sista större
vaken, der den uppdrages på isen. När detta
är verkstäldt, har man det förut nämde
snöret draget under isen mellan de större
vakarna. Då nedsänkes nätet så djupt i den första
större vaken, alt endast den öfre telnan är
öfver vattnet. Den ena af fiskarena, som fört
Rån, drager då med snöret nätet under isen,
hvilket efter hand släppes af stickan af den
andra, som lägger ut. Är då afståndet med
nog-granhet afmält, bör den af fiskarena, som
utdrager nätet, hafva dess ena ända i den sista
stora vaken, då den, som utgifverdet, har
slutet, der stickan sitter, i den första. Då nätet
på detta sätt är spändi emellan vakarna,
nedsänkes det till bottnen med säuksnören, fästade
i dess ändar; dessa snören fästas med den
andra ändan vid käppar, som läggas öfver
vakarne. När elt så utlagdt nät skall vittjas,
uppdrages det först jemt i båda de större
vakarna, sedan bindes ett snöre i den af nätets
ändar, der öglan är, och med delta snöre, som
bör vara längre än nätet, släpper den ena al’
fiskarena efter nätet Lill den andra, som
drager det åt sig, lägger det ordentligt på slickan
och ultager den fångade fisken. Då delta är
gjordt och nätet åtur skall utsättas, drager den
af fiskarena, som håller i snöret, nätet
tillbaka, hvarefler det, på nyssbeskrifne sätt, åter
nedsänkes. Skola flera nät utsättas i en linie,
tillgår det alldeles på samma sätt med livart
ocli ett af dem, med deu skillnad likväl, atl
ett särskilt sänksnöre fäsles på hvarje ställe
der näten äro ihopsatte.
6. L a n d n o t.
Denna är inrättad endast för att dermed
fånga de fiskar, som uppehålla sig nära
stranden. Den kallas äfven Vada och har fått
dessa benämningar, emedan hon alltid drages in-
vid landet, och fiskarena, då stranden är
mycket grund, ofla nödgas vada i vattnet.
Vanliga längden af denna not är 30—40 famnar
d. v. s. 15—20 på hvarje arm. Den är alllid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
