Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. L å n g r e f.
Begagnas endast under sommaren för
svälj-fisk, och är ett lika lönande, som allmänt kändt
och användt fiske-redskap. Ulom sjelfva
refven med lafsarna, vid hvilka krokarne äro
fastade, fordras följande tillhörigheter: Lögnot
och G/ihdf, för betesfiskens fångande; Sumpar
för dess förvarande; 2 slags håfvar, en för att
dermed taga betesfisken ur sumpen, den andra
för alt laga under de stora fiskar, som fastnat
på refven, då dessa skola upplyftas i
öksloc-ken; Sänkstenar; Flöten; JVettar; Refläda;
Dragg eller Kraka samt Krok eller Kläpp,
livarmed den fångade större fisken upplyftes i
ökstocken då håfven icke dertill nytljas. Alla
dessa redskap, hvilka dels redan äro, dels
komma att särskilt beskrifvas, äro nödvändiga vid
Långrefs-fiske. Med några mindre betydliga
förändringar får Låugrefven olika namn, efter
den fisksort, för hvilken den begagnas. Den
kallas: Gädd-reJ’, Ålref , Lakref, Laxsträng
o. s. v. Låugrefven utgöres af elt 2- eller
3-trådigt snöre af hampa eller lin. T vä trä di "t är
bäst, emedan då del är löst hopslaget knorrar
del sig icke; längden är olika efter fiskvattnets
storlek. Sällan är den långref lönande, som
icke åtminstone upptager 200 krokar, då den bör
vara omkring 1000 famnar lång. 1 besväret
med sjelfva utläggningen är föga skillnad om
refven är lång eller kort, ty det, som
egentligen är besvärligt och tidsödande vid detta
fiske, är refvens skötsel, <lå hon är upptagen,
pä betningen och betesfiskens anskaffande.
Tafsar-ne böra vara finare än refven, oftast äro de af
så kalladt simpelkort, men en svårighet
dermed är, alt de då alltid få knut äfven i den
ändan, som skulle Ristas vid refven, hvilket
icke är det rätta, emedan knutarae fastna och
trassla taissarne, då krokarne Utdragas ur
knippan, i hvilken de ligga, då de skola påbetas.
De bästa tafsar äro de, som af grof och stark
tråd hoptvinnas för hand, hvar och en särskilt,
så alt den ena ändan blifver utan knut. Läng-
den på tafsarna är föränderlig, från 1 till 6
alnar. Vid den ändan af tafsen, der knuten är,
bindes kroken på lika sätt, som vid mele re»
dan är beskrifvet, med den skillnad likväl, att,
då kroken, som oftast inträffar med fin
messings-krok, har en ögla på ändan i stället för att
vara slagen platt, trädes den ändan af tafsen,
som icke har knut, igenom nämde ögla, och
tilldrages, sedan kroken förut är påknirten. Då
kroken har lafs af messingstråd, trädes
garn-tafsen genom öglan i messingstråds-tafsens ända,
och då fina silfverbasar nyttjas, böra
garntaf-sarne hafva öglor på den ändan, som skall
vändas nedåt kroken, i hvilka öglor basarna fästas
med lika sort knut (Pl. C, fig. 23), som
kommer att beskrifvas vid Slanlkrokens fästning vid
slant-refven. Någon gång äro ock dessa tafsar,
genom lindning fastade vid garntafsen.
Kro-karne äro antingen af messing eller jern, i
hvilket sislnämde fall de ofta äro förtente.
Mes-singskroken har den fördelen, att icke tafsen
afrostar i knuten. Samma fördel borde ock
den förtenta jcrnkroken hafva; men förteningen
afnötes snart. Krokarnes storlek är mj-cket
olika och bör lämpas efter fiskslagen, för
hvilka de ulläggas. Utom ofvannämde slags
krokar, begagnas äfven krokar af träd eller ben,
egentligen för Lake. Dessa nyttjades fordom
allmänt, och förfärdigas af en tvågrenig qvist af
något hårdt trädslag, allmännast af En,
emedan fiskaren trodde, att lukten af detta träd,
vore angenäm för fisken. De, som önska
dessa krokar varaktigare, nyttja dertill ben. Båda
slagen äro nu högst sällsynta inom
Skandinavien. Agn eller Bete, som nyltjas lill
långref, är antingen lefvande eller dödt. Derefter
rättar sig ock refvens utläggning.
Med lefvande bete- Detta verkställes på
tvenne sätt, »llt efter de krokar man
nyttjar. Begagnas krokar med tafsar af
messingstråd, hvilka visserligen äro de sämsta (nytljas
nu sällan oeh endast för Gädda), bör rcfveui
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
