Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tal vid arbetarkommunens demonstration för freden i Göteborg den 19 juni 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven en dårskap. Unionen har ej ägt något högt
värde, ty den uppstod aldrig inifrån genom ett å båda
sidor vaket behof. Och hvad än utgången af ett krig
blefve, kunde detta endast åt Sverige skapa en farlig
fiende i den granne, som vi ännu — genom ett vist
och värdigt handlingssätt — kunna äga till vän.
Ett krig med Norge skulle dessutom fördröja
danandet af den högre samhälleliga rättvisa, som vårt folk
så länge och på så många områden begärt. Ty ett
orättrådigt krig suger ej endast de krafter, ett folk
behöfver för att häfda sin plats bland andra folk. Nej,
det stegrar såväl alla råa lidelser som alla
bakåtsträfvande drifter. Och sålunda blifva — kanske under
åtskilliga släktled — folkets framsteg hämmade. Endast
ett olyckligt krig kunde bli af medelbart gagn för vår
utveckling. Men hvem kan önska sitt land ett sådant?!
Af alla dessa skäl är det en fosterländsk plikt att
allestädes utbreda den meningen: att Sveriges rätt och
ära endast tillgodoses genom unionens fredliga
upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>