Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TANKAR OM SKANDINAVISMENS FRAMTID 23
så tidigt att urtima riksdagen visste: att folkmeningen
inom de breda lagren fordrade hofsamhet.
Hade riksdagen insett att denna del af folket liksom
Ramstedtska regeringen påyrkade det mest storsinta och
framsynta handlingssättet, då hade kanske ännu en gång
Sveriges historia blifvit dess konungs. Nu skedde det
som 1864: konungens högsinnade synpunkt lämnades
utan afseende. Ja, de honom nyss hyllande föllo öfver
honom med förebråelser när han visade sig mindre
»kränkt» än de hoppats finna honom!
Åter segrade Sancho Panza öfver det ungdomligt
djärfva och ädelmodiga i folklynnet.
Hade däremot ridderligheten fått råda, då hade
svenskarne sagt sig följande:
»Vi bära i samma grad som Norge skulden för
unionens upplösning. Inom Sverige upparbetades för
tio år sedan en stark krigsstämning för att åstadkomma
den s. k. tvångsrevisionen. I sällskap, på
lägerplatserna, i vissa tidningar dryftades kriget såsom det
enda verksamma medlet att få frid på halfön och
befästa’ unionen.
Och än mera. Vissa förberedelser skedde, som
tydde på att man åtminstone ville kunna hota med
en sådan yttersta åtgärd. Hotet hade troligen, då
som nu, stannat vid orden. Men redan dessa voro
nog att öppna norrmännens ögon för att unionen
mist sitt väsentliga värde såsom ett, under alla
förhållanden, säkert skydd för freden inom halfön. Från
Sverige fick unionen dessutom sådana otvetydiga hugg
som uppsägandet af mellanrikslagen, och det efter
en mot Norge riktad förstakammardebatt — på själfva
sjuttonde maj beviljade »lilla kreditivet»1 Huru
själfklart var det icke att Norge, efter dessa upplefvelser,
började ordna sitt försummade försvar, försummadt på
ett sätt, som dittills gifvit Sverige berättigad anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
