Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Läget efter finska kriget 1939-1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
Läget efter finska kriget 1939-1940.
I det för Finland så bekymmersamma läge, som inträdde
efter vinterkriget, hävdades nödvändigheten av ett nordiskt
försvarsförbund mellan Sverige, Finland och Norge.
Initiativet synes hava tagits av Finland. Den finske
utrikesministern Tanner kungjorde i varje fall först detta i Helsingfors
vid en konferens med de utländska
tidningskorrespondenterna.
Medan Sverige officiellt icke förpliktade sig till annat än
att taga Finlands önskemål under välvillig omprövning.
greps den allmänna opinionen under de då rådande tragiska
händelsernas tryck i sådan grad, att det ganska allmänt
ansågs vara en klar, moralisk skyldighet för Sverige att icke
nu lämna Finland åt sitt öde. Föreningen »Norden»
förklarade sig genom sin ordförande beredd att taga
konsekvenserna av Finlandskrigets lärdomar. Ävenledes samfundet
»Nordens frihet» satte såsom första punkt på sitt
arbetsprogram genomförandet snarast möjligt av ett nordiskt
försvarsförbund mellan Finland, Norge och Sverige.
Erfarenheten från det finska kriget hade med all tydlighet
visat, att det finska försvaret ej ensamt under längre tid
kunde stå emot ett nytt sovjetryskt angrepp och detta så
mycket mindre, som den nya gränsen ur försvarssynpunkt
ställde sig ofördelaktigare än den förut innehavda. Det
härigenom uppkomna nya strategiska läget gjorde det
oundgängligen nödvändigt, att Sverige tog under allvarligaste
omprövning, huruvida dess försvarskrafter för att möta ett
anfall från öster skulle inriktas på försvar av Sverige i
Finland tillsammans med finska och eventuellt norska
stridskrafter eller om, såsom tidigare varit förhållandet,
neutralitetens strikta regler skulle följas och försvaret förläggas till
gränsen.
Vi stodo onekligen inför ett val, ett antingen eller.
Skulle vi söka bevara vår neutralitet och låta Finland
ensamt med trolig undergång som följd taga emot nästa
angrepp? Det militärpolitiska läge, som då skulle uppstå för
Sverige, torde främst karakteriseras av direkt grannskap
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>