Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Läget efter finska kriget 1939-1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Sovjet samt av den ökade risken för luftangrepp mot
hela Sverige, som oinskränkta baseringsmöjligheter i
Finland skulle medföra. Betydande stridskrafter måste vidare
bindas för att försvara den nordöstra landgränsen och
kusten längs Bottniska viken. Alla skäl talade slutligen för
antagandet att efter Finland turen skulle komma till Sverige.
Eller skulle vi längs Finlands östgräns finna vår militära
gräns mot öster? Luftangreppen mot Sverige bleve då
mindre effektiva, enär de ryska baserna måste läggas längre
åt öster. Förbindelserna inom Sverige bleve icke i samma
grad hotade. Sveriges nordöstra gräns och Bottniska vikens
kuster behövde icke i första hand direkt försvaras, men en
bakre linje kunde där vid behov erhållas. Möjligheten till
initiativ i krigföringen var betydligt större. Norrland skulle
förskonas från egentliga krigsoperationer.
Liksom under skandinavismens dagar framträdde även nu
vår mäktiga granne i öster och gav tydligt tillkänna sitt
misshag inför tanken på ett nordiskt försvarsförbund, och
följden blev att frågan om förbund fick förfalla. Historien
upprepar sig! Rysslands påstående, att förbundet mellan de
baltiska staterna varit orsak till ingripandet mot dessa, är
även en god illustration till det mottagande, som sannolikt
ett nordiskt försvarsförbund skulle fått.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
