Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andra finska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v.
Andra finska kriget.
Vid utbrottet av det andra finsk-ryska kriget skyndade
den svenska regeringen att utsända en kommuniké av
innehåll, att Sverige »orubbligt ämnar fullfölja sina strävanden
att hävda sin självständighet och sitt oberoende och att
hålla sig utanför krigiska konflikter». Den svenska
regeringen gick dock i handling ett steg längre. Efter
framställning från såväl finskt som tyskt håll lämnades medgivande
att en division tyska trupper fördes från Norge till Finland
på svenska järnvägar, dock under former som voro
betryggande för svensk suveränitet. Finland hade nämligen redan
då tagit sitt parti. Rysslands hotfulla politik under tiden
efter Moskvafreden samt det ryska vetot mot en
svenskfinsk defensivallians drev Finland i Tysklands armar.
Huru ställde sig den allmänna opinionen i Sverige inför
det hårda öde som nu drabbade broderfolket ? Tyvärr måste
det sägas, att den offervilliga entusiasm, som under det
första kriget grep hela svenska folket, nu saknades i vida
kretsar. Den allmänna opinionen syntes väsentligt mindre
berörd av den svåra kamp som Finland förde för sig och oss
än under första kriget. »Finlands seger måste innebära ett
norskt nederlag och tvärtom», så karakteriserades läget
inom vissa kretsar. Sympatierna gingo på många håll över
till Norge, som ansågs vara det mest beklagansvärda av de
båda länderna. Finland hade den starke förbundsbrodern
att lita sig till. Ett typiskt utslag av känslobetonat
tänkande.
Den nuvarande situationen är också — det må man
medgiva — i hög grad tilltrasslad. Men ehuru Finland och Norge
tillhöra motsatta läger kämpa de dock båda för sin frihet.
Finlands samarbete med Tyskland blev en nödvändighet, när
ej Sverige ville aktivt deltaga. Något annat mål än landets
nationella självständighet torde icke statsmakterna i
Finland hava.
Ehuru tidigare en utbredd opinion i Finland funnit det
egendomligt att Sverige icke deltagit i det s. k. korståget
mot bolsjevismen, synes liksom efter första finska krigets
utbrott den åsikten mer och mer vunnit terräng, att ett av
kriget icke skövlat Sverige utgör en positiv tillgång för
Finland i dess kamp för sin existens.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
