Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Skandinavismens Utförbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vore vunnet, om man i de allmänna och enskilda skolorna, för
såväl flickor som gossar, öfver hela Norden införde begge
språken såsom bestämda lärogrenar. Man borde i de Svenska
undervisningsverken utlära Danska språket öfverallt likaväl
som Svenskan; samt i de Danska och Norska meddela
undervisning i Svenska språket. Här måste de dock stå såsom tvenne
läroämnen, ehuru ganska närslägtade. Men i Lexika kunde de
begge inrymmas på en gång, sålunda, att i fullständigare
Ordböcker, äfven omfattande Dialekterna, t. ex. en Svensk sådan,
beslägtade Danska ord med sina afvikande bemärkelser skulle
upptagas såsom dialekt här; och i någon Dansk Ordbok
dylika Svenska ord införas, men också som dialekt der. Detta
kunde icke stöta någon annan, än den, som tillfälligtvis vid
uttrycket Dialekt fäster begreppet af någonting
underordnadt: en bemärkelse, som ordet i sjelfva verket dock icke har.
Första gången man i Danmark finge se ett lexikon öfver Svenska
språket, deruti Danska ord förekomme såsom dialektbrytningar
vid sidan af Småländska, Vestgötska, Gottländska o. a.
landskapsidiotismer, skulle det måhända väcka någon med en liten
förargelse blandad uppmärksamhet; men detta vore genast hjelpt
dermed, att man i Sverige finge se ett lexikon öfver Danska
språket, deruti Svenska ord såsom dialektformer funnes vid
sidan af Jylländska, Fyenska, Bornholmska. Jag tror, att
genom en sådan ömsesidig inrättning ej så litet skulle vinnas
för utbredandet och rotfästandet af den Skandinaviska enheten
i språkväg, såsom allmänt medvetande och folkkänsla på båda
sidorna om Sundet. Saken vore dessutom ganska mycket
påkallad genom ett yttre, praktiskt behof. Det finnes nemligen
både i Danskan och Svenskan en myckenhet ord, på begge sidor
lika till ursprung och i det närmaste äfven till form; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
