Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 4. Geniala psykopater och sinnessjuka genier av olika temperamentstyp. Livsberusning, intoxikation och psykos. Det abnormas betydelse för dikt och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
En av mina patienter, vilken redan under sin studenttid visat en
viss poetisk begåvning, hade efter en längre tids excentricitet in-
sjuknat med schizofrena symtom. Efter något års oro med ofta på-
kommande utbrott av våldsamhet, försjönk han småningom i ett till-
stånd av slapp och stilla indolens. Samtidigt företedde hans kropps-
liga tillstånd en mer och mer tilltagande fetma. Redan före sjuk-
domen känd och ansedd som ett original, framträdde egenheterna i
hans personliga uppträdande numera i en typiskt förskruvad form.
Hans åtbörder, sätt att hälsa och uttrycka sig voro förbindligt cirk-
lade, stereotypt enahanda. På sitt rum gick han nästan alltid i natt-
rock- med en röd fez på huvudet och gjorde intryck av en vördig
och fryntlig pascha. Hans dagliga sysselsättning bestod under de
första åren i versskrivning, omväxlande med klippning av silhu-
etter. Den versform, han företrädesvis odlade, var sonetten, och
hans produktivitet var mycket stor. Därvid arbetade han på följande
egendomliga sätt. Först skrev han långa ramsor av rim med rött
bläck, vilka han sedermera utfyllde med varierande innehåll, och detta
nedskrevs med vanligt (svart) bläck. Detta hans tillvägagångssätt gav
mig tanken att då och då förelägga honom en uppgift, som jag i
anslutning till det föregående närmast skulle vilja kalla en verbal-
motorisk puzzle. Jag gav honom vissa rim, ordnade i sonettform, och
bad honom efter eget ämnesval utfylla det hela. Se här ett par exempel;
Resignation är en förträfflig vara.
Den sanningen är både svensk och fager.
Den borde vara allmänt erkänd bara,
det tänker mången flicka som är mager.
Att tro det innebär ej någon fara,
det vet jag, när i hand jag pennan tager.
Jag litar obetingat på herr Lager,1
som här ej syns på vänlig möda spara.
Herr Lagers uppgift är båd’ stor och skön,
han tror ej varje kvinna är en mara.
Om sommaren, när marken varder grön,
herr Lager plockar rosor under snön.
Jag hoppas, att han bort från oss ej drager,
Så sant som ^Eskulap nog hör min bön.
1 Namnet på den sjukes specielle vän, vår uppsyningsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
