Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 4. Geniala psykopater och sinnessjuka genier av olika temperamentstyp. Livsberusning, intoxikation och psykos. Det abnormas betydelse för dikt och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dubbelliv, som möjliggör självstudier och intressanta iakt-
tagelser, och det hela gestaltar sig till ett slags upptäckts-
färd. Så var på visst sätt förhållandet med Fröding.
Ännu mera genomförd var denna dubbeltillvaro hos en
av mina patienter, en genial uppfinnare, som för mig
skildrat sina upplevelser, vilka livligt påminna om de
fantastiska personlighetsklyvningar, vi återfinna hos
E. T. A. Hoffmann och på senare tid hos Gustav
Meyrink. Balansen mellan det friska och sjuka jaget
kändes understundom för denne patient så labil, att
han likt en lindansare var den, som själv bestämde
över sitt öde. En liknande erfarenhet antydde för mig
en annan patient, en ung målare av modern skola.
Möjligen drogs denne till sinnessjukdomen för att i den-
samma finna det ingivelsens kaotiska källsprång, vilket
av expressionismens förkunnare anses välla fram ur
själens mest odifferentierade djup. Om han med denna
psykiska dykarebragd lyckades upphämta något av
värde för sin konst, fick jag aldrig veta. Han är
som den föregående för närvarande vid god hälsa och
malar vidare i den moderna stilen.
Av stort intresse är i detta sammanhang följande
ord, som av en yngre svensk författarinna i en av
hennes romaner läggas i hjältinnans mun.
»Det finns», säger denna, »en gräns, som de vanliga människorna
icke skola överskrida; gränsen mellan ’det verkliga’ och ’det overk-
liga . De orka det icke, deras tankar slås då sönder som mina tankar
slagits sönder. Jag hade ju redan för länge sedan överskridit den
där gränsen, men gled nu längre över på andra sidan än någonsin.
Mig har det alltid frestat, det där landet, även om det vaktas av
spöken och hiskliga troll, som sträcka ut långa kvävande armar.
Det är den oansvarigas land, där alla hänsyn kastas, där drömmarna
komma så nära, att vi tycka oss kunna gripa dem och känna oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
