Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ4
Men även under Tegnérs ljusaste och bästa tid,
5805_23, Lundatiden, då hans rykte som skald, efter
fullbordandet av Svea, Sång till solen, Nattvardsbarnen,
Axel och delar av Fritbiofs saga, nadde sin höjdpunkt, äi
hans jämvikt lätt rubbad. Så var förhållandet 1815 och
sannolikt även tidigare. Sjuklighet inom familjen 1814,
brodern Elofs död 1815 voro därtill bidragande orsaker.
Dessutom kunde livets oundgängliga prosa i form av
diverse vardagsbekymmer ej undgå att tidigt blanda
en och annan malörtsdroppe i den äktenskapliga lyckan
för att småningom hos honom befästa en viss bitteihet,
vartill sannolikt intet annat än hans egen stora käns-
lighet var skulden. Hans skepsis i de mörka stun-
derna före giftermålet beträffande möjligheterna av
äktenskaplig lycka möter, när »svartalferna» senare
återkomma, lätt anledning att av livet och erfaren-
heten bekräftas.
Svärmeriet har förstorat
mänsklighetens lycka. — Nej,
paradiset är förlorat,
och på jorden finns det ej — — —
Fritt för stjärnorna, för månen
svärj din lycka, svärj din tro;,
tro mig, i de giftas bo
är Bekymret älsta sonen.
Sä uttrycker Tegnér sin uppfattning om äktenskapet
redan 1810 i ett bröllopskväde tillägnat brodern Elof.
Tio å tolv år senare var det dock andra stötestenar
än de ekonomiska bekymren, som lågo i vägen för
makarne Tegnérs lycka.
Jag har nyss angivit åren 1824—26 som en be-
tydelsefull gränsperiod i skaldens liv. Kroppsligen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>