Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
23-årige skald, som något år tidigare avslutade en dikt
till den, »vars gudabild mitt hjärta evigt bär» med
följande:
»–––-— Om, goda, ljuva Anna
om nånsin detta bröst sä djupt förgäter sig
att ha en känsla blott, som ieke älskar dig,
då störte blixten mot min panna,
då öppnes avgrunden för mig.
Emellertid befann sig den ombytlige, av sitt sjuka
sinnes växlingar redan i ungdomsåren beroende skalden
vid tidpunkten för sitt bröllop d. 22 aug. 1806 åter i
ett harmoniskt tillstånd, varom bland annat de kvicka
små verser bära vittne, som tillägnades hans blivande
•svägerska, vilken samtidigt med sin syster Anna den
dagen stod brud på Rämen.
Enligt Ewert Wrangels’ iakttagelser rörande väx-
lingarna i Tegnérs sinnesjämvikt skulle svårmodet ha
inställt sig med tioåriga mellanrum. Aren 1805, 1815, >
1825 och 1835 vore alltså att betrakta som skaldens
speciella olycksår. Redan vid en mera flyktig över-
sikt av Tegnérs brev se vi dock, att förhållandet ter
sig rätt olika före och efter gränsperioden 1824—-26,
ty med det svåra anfall av »mjältsjuka», som 1825 hem-
söker skalden, komma perioderna med åren allt tätare.
Det retliga lynnet och bitterheten visa mot 1830-talets
slut allt starkare tendens att förtätas till ett kroniskt till-
stånd med allt kortare fritider av lugn och jämnmod.
Till sist blir överretningen under den för Tegnér så
olyckliga riksdagen 1840 permanent, ovädersmolnen bli
allt svartare, och den oundvikliga katastrofen kommer
under sommaren sistnämnda år till utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
