Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domkapitlet - Förste lektorer i teologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"att det ej kunde undgå att hos k. maj:t anmäla detta
förhållande, om hr doktorn längre undandrager sig
handläggning vid sitt embete". Doktor Siberg svarade, att
"han tillförser sig hos konsist, att brödet ej må ryckas
honom ur händerna". År 1776 dikterade biskopen till
protokollet, att "doktor Siberg, som synes vara frisk och
sund, likväl i 3 hela år undandragit sig sin sysslas
bestridande; reser till Wenersborg och annorstädes, men
här hemma stänger sig inne och sluter dörren till för
dem som honom efterfråga." Han erhöll afsked från
lektorstjensten 1778 med bibehållande af ¾ utaf lönen jemte
Göteneds pastorat. På de senare åren var han alldeles
blind, och dog d. 23 Nov. 1794.
Gift 1766 m. Petronella Charlotta Berg Pettersson,
d:r af grossören Per Berg P. "Hon var ett galant
fruntimmer". Barn: Per Erik f. 1766, lagman och auditör
vid Vestg. kavalleri, död 1825. Anders f. 1768,
superkargör vid ostind. komp. i Göteborg. Lars Johan f. 1773.
19. Dokt. Paul Konrad Wahlfelt, son af
ryttmästaren Johan W. och Mar. Elis. Kock, född d. 7 Febr.
1721; stud. i Ups. 1738; mag:r 1746; prestv. 1751 och
var adjunkt på flera ställen; erhöll permission att
företaga en utrikes resa 1758; v. rektor i Mariestad s. å.;
kollega vid Skara skola "efter anställd lottkastning" 1759;
v. lektor i grekiskan 1760; konrektor 1761; rektor 1764;
på Kongl. Maj:ts befallning utn. till lektor i grekiska
språket 1767; tilltr. 1768. — År 1769 stod han till rätta
inför konsist., anklagad af lektor Brodd för religiösa
vilfarelser. Han försvarade sig med lärdom och
skarpsinnighet; beklagade sig dels deröfver att dokt. Knös fick sitta
bland hans domare, ehuru han egentligen var part och
anklagare[1], dels i allmänhet öfver konsist. inqvisitoriska
beteende, i det man genom snärjande frågor sökte att bringa
honom på fall. Genom konsist. dom förklarades lektor
W. skyldig till sådana religiösa vilfarelser, att han ej kan
befordras till något teologiskt lektorat, förrän han sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
