Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domkapitlet - Lektorer i grekiska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
presiderande och orerande sig legitimerat; prestv. 1763,
då K. Maj:t befallt att alla konsistoriales skulle vara prester.
Död den 11 Apr. 1766, 70 år gammal. — "Lektor
Grandell var arg och bitter emot ungdomen, som honom
hatade och ständiga förtretligheter tillfogade."
Gift med Cathrina Tegnæus, död 1790, d:r af
professor Peter T. — Barn: Cajsa f. 1745, g. m. prosten
Jon. Victorin i Fägred. Peter f. 1746, utn. dragoman i
Constantinopel, död 1772. Stina f. 1748, höll
spisqvarter i Skara, död ogift 1832. Lars f. 1750, direktör i
målareakademien. Johan f. 1754, kopparstickare.
17. Mag. Paul Konr. Wahlfelt 1767-72. Se
förste teol. lektorerna.
18. Mag. Josef Billgren 1773—78. Se förste
teol. lektorerna.
19. Mag. Per Luth 1778-80. Se lektorerna i
historien.
20. Mag. Lars Frigell 1780—83. Se förste teol.
lektorerna.
21. Mag. Nils Swarts 1783—96. Se andre teol.
lektorerna.
22. Mag. Olof Knös, son af domprosten Anders K.,
föddes i Leksberg d. 21 Mars 1756. Redan under hans
skoltid i Skara vaknade den kärlek till forskning, som
följde honom hela lifvet igenom. I förening med några
snillrika, vettgiriga ynglingar[1] bildade han ett sällskap,
kalladt "det topografiska sällskapet i Skara", som hade
till föremål att samla materialier till en beskrifning öfver
fosterbygden. Före sin afresa till Upsala 1772 höll han
i Skara ett latinskt tal i anledning af k. Gustaf III:s
kröning. Wid akademien fortsatte han sina historiska
forskningar och utgaf 1776 pro ex. första delen af en
litterärhistoria öfver sådana Westgötar, som sysselsatt sig med
latinsk skaldekonst. Sednare delen utkom pro gradu 1779,
hvarefter han s. å. promoverades till magister med första
hedersrummet. År 1778 blef han antagen till e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
