Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Redvägs kontrakt - 1. Böne - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
landet.11*) Hr Maurits flydde undan, men blef, enligt
sägen, gripen nära prestgården på en åker, som deraf
ännu kallas Prestryd, fängslad och förd till Wadstena
slott, hvarest han d. 19 dec. 1576 såsom en öfverbevist
förrädare dömdes från lif, ära och gods. Sedan han
länge varit hållen i fängelse, blef han slutligen halshug-
gen på Möllbacken vid Timmelhed 1579, hvarefter liket
begrofs i Böne kyrkogård, gent emot vapenhusdörren.
Sedermera upptäcktes, att han verkligen var oskyldig,
och man har anmärkt såsom en Guds dom, att hans an-
klagare fingo en bråd död. **)
Hr Mauritii hustru Anna var af adlig börd.
4. Sveno Hvitlock blef past. 1577. Död 1584.
5. Johannes Magni blef prest 1580 och kyrkoh. i
Böne 1585. Underskref Ups. mötes beslut 1593 och
blef prost öfver 13 församlingar 1612. Han satt blind
i 20 år och dog 1634. Begrafven i kyrkan framför al-
taret.
Gift l:o m. Beata Olofsd:r, död 1603; 2:o m. Ger-
trud från Dalstorp. Barnlös.
6. Christo[’er Bonceus, son äf kyrkoh. Thor. Lau-
rentii i Rångedala, blef prestv. i Linköping 1611; var
kommin. i Habo 1619 och blef kyrkoh. i Bönö 1634.
Död 18 maj 1645.
Gift m. Elisabet Prinlz, d:r af domprosten Sven P.
i Fogelås. Barn: Erik, löjtnant. Håkan, vistades länge
i Tyskland och bodde på Ankdam. Gmnur, g. l:o m.
*) Afsigten skulle varit, att afsätta Johan och uttaga Erik
ur sitt fängelse. Riksrådet Erik Gyllenstjerna på Årås misstänk-
tes att hafva del i sammansvärjningen, ehuru mera hågad att sätta
kronan på eget hufvud, än återgifva den till Erik. (Kon. Johans
bref d. 21 sept. 1576.)
**) Prosten Ullenius berättar såsom en folksägen, att begge
Mauritii anklagare fingo en ilack ände; ty när de dödde och lä-
des i sina kistor, tog den onde om natten deras kroppar utur ki-
storna och förde dem bort, rifvandes ett stycke utaf taket. Kist-
locLen lågo på golfvet och kistorna stodo om morgonen tomma.
Husets anhöriga lade derföre tunga trädklampar i stället och bnro
kistorna åt grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
