Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 HUR DET BAR TILL ATT OLLE BLEF BATS1MAN.
men dagen efter gossens födelse blåste det eu stickande
storm, och de hade simpnät ute, som hade legat ett par
dar, och för att inte redskapen skulle förloras, så måste
hon upp ur sängen och ut på sjön för att ta’ upp dem,
och då måste hon ha’ förlyft eller förkylt sig, nog af; hon
blef sängliggande ett par, tre veckor efter den betan.
När dödsbudet kom, så var hon uppe längesen, men
inte var hon riktigt så stark som förut, och därför tog det
väl henne hårdare än hvad det annars skulle ha gjort.
»Hör Herre Gud, en båtsmanshustru som har man sin ute
på sjön, hon får nog vara beredd på te’ höra att han är
borta, och inte får hon väl tappa vantarna för det, för vi
ska’ ju alla dö, vet jag,» sade hon själf en tid efteråt;
»och fick en bara sitta kvar på torpet, så alltid blef det
väl någon råd för mig och barnungarna.»
Men det var inte så godt att få det, för naturligtvis
skulle de ha en ny båtsman, bönderna, i stället för den
som gått förlorad, och då var det väl att ge sig af till
Michaeli, om man kunde få stanna kvar så pass länge.
»Det fanns nog ett sätt, förstås, att inte direkte behöfva
svälta, och det var att få barnen utplanterade i socknen
på fattighjälp, och att själf ta’ sig tjänst någonstans an-
tingen på fastlandet eller på ön, men det var nog inte så
roligt det heller att slänga barnkräken vind för våg, och
att själf börja på och komderas af andra, när en nu varit
van vid att få styra och ställa för sig själf i så många år.»
Och hon grundade och tänkte hela vintern och våren
på hur hon skulle bära sig åt, men ingen utväg kundo
hon få tag uti, och bönderna, som skulle hålla båtsman,
de lade sina hufvuden ihop för att kunna fundera ut något
sätt att hjälpa henne. Hör de hade alla tyckt mycket om
båtsman Rask; det var en duktig karl som kunde med
hvad som helst, . som aldrig smakade brännvin, och som,
när han hade fritid, hjälpte dem öfver lag och så långt
han hann med både slåtter och tröskning och med höst-
plöjningen med, och det var minsann rart att få hans
starka armar till hjälp i det, när det hade varit lång
torka och åkern låg skarp och hård som en stenbotten
för plogen.
»Om en bara kunde få tag i någon ogifter karl, som
ville bli båtsman i Rasks ställe och låta änkan behålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
