Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR DET BAR TILL ATT OLLE BLEF BÅTSMAN.
37
Men nu började änkan på att gråta och fattade inte
den framräckta handen. Hon gick bort och satte sig på
en pall framme vid sängen, och med förklädet för ögonen
satt hon där en god stund, vaggande fram och tillbaka,
och grät tyst. Gossen släppte hennes kjol och stod un-
drande midt emellan henne och spiseln, i det han själf
alldeles tvärt slutade upp med att gråta, och nykomlingen
steg upp och gick fram till fönstret vid väfstolen, där han
harsklade sig duktigt ett par gånger, medan han tittade
ut på det gråa potatislandet.
Det bief en tämligen lång tystnad inne i stugan, och
några djupa snyftningar från sängvrån blandade sig med
hostningarna borta vid fönstret. Men så kokade grytan
Öfver, och då sprang änkan upp från pallen och drog
undan ett par af de brinnande vedträden, och när hon
hade fått vällingen inom sina bräddar igen, så var det
som en befrielse, tyckte hon, och så kunde hon gå fram
till fönstret och ta svågern i hand och önska honom väl-
kommen hem igen, för han hade ju varit ute på långtur
sedan hon såg honom sist.
Och så talte de om mannen och brodern, och svågern
hade nog varit ute för samma storm han med, men han
hade fått den nere i Spanska sjön, lian, och då hade den
väl blåst af sig det värsta, mente han, för de hade bara
förlorat fockmasten på barkskeppet, och ingen hade fallit
öfver bord där, fast ena lättmatrosen hade fått sig en spira
midt i skallen, så han måste då på lasarettet, när de kom
ner till Lissabon, men nu var han kurant igen och skulle
inte fa något ondt af det för framtiden, trodde doktorn.
Och nu var vällingen färdig, och så åt man den med
litet salt strömming och potatis förut, och då hade lilla
syster vaknat, och ur knytet med silkesnäsduken hade
Olle tagit fram några stora pepparkakor från Stockholm
och ett halfstop spanska nötter, som han hade gömt från
resan, och medan barnen knäckte dem med en tegelsten
emot spishällen, tog skomakaren fram ett halft skålpund
kaffe, som han hade fått af klockarfrun för det att han
lagat hennes bottiner, »så att det såg ut som det varit
gjordt på Dronninggatan», efter hvad hon själf påstod, och
änkan satte kaffepannan på elden. Sedan gick man in i
kammaren, »för en kunde inte prata i fred, medan de där
välsignade nötterna smällde och knastrade,» menade Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
