Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
»Det vore nog regalt, det, om det kunde bli stäldt
på det viset, men si, det är en sak som är litet kinkig,
ooh den får en allt fundera på, innan en kan komma te
> något abslut!»
»Hvad skulle det vara da?» fragade Olle.
»Jo si, det är det,» svarade kyrkvärden, i det han
knackade ur pipan mot farsturäcket och gjorde sig i ord-
ning att stoppa henne på nytt, »att . när en har en ogifter
båtsman, så har en ingen nytta åf en de dar IyS. arena
som han ä’ fri från excissen, för si dager han fall hale
att komma hem, utan tar sig hyra på nån ångbåt eller
toeke där, och det kan då inte vi vara nöjda med, mte:
För si, di får alltid lära sig en hel hoper smarede borta
på Holmen, och det kan vi ha godt af sedan, förstas.»
»Var det ingenting annat,» menade Olle, »sa skulle
det inte fallera. Dör nog skulle han komma hem alltid,
och då kunde han ju ta sig drängtjänst under ledigheten,
eller också hjälpa till än hos den ene, an hos den andre,
och sjön den hade han då varit på sa mycket, sa nog
* kunde han lefva den förutan. Och sen, när aldsta pojken
blef oppväxt, så kunde han fa ta i efter mej, och sa tick
di andra barnungarna vara kvar då med. Allting berodde
nu bara på om kyrkvärden ville ha honom till ’et, förstas,
för annars var det väl inte värdt. att han försökte.» o
Och det ville kyrkvärden nog, tyckte han, och sa
bad han Olle stiga in, och det gjorde denne, och sa ira-
gade han, om han inte skulle la bjuda pa en liten lisJb
och det tackade Olle för och sa nej, för han begagnade
inte brännvin; men ett glas öl det skulle han gärna dricka,
eller en kopp kaffe, om det så skulle vara. .
Och så gingo de in i salen, som var riktigt möblerad
på herrskapsvis, och efter en stund kom Lotta in med en
kaffebricka och satte på bordet, och Olle steg upp och
bockade sig, och när kyrkvärden hade sagt henne att det
var Haskens bror, så gick hon fram och tog honom i hand
och bad honom vara välkommen.
Hon var en lång, vacker flicka på tjugoåtta eller
tjugunio år och hade ett skarpt utprägladt ansikte. ^ i et
enda som inte var riktigt bra, så var det de tunna lapparna,
och hon hade också det talet om sig, att hon var noga
på smulorna och att både folk och fa fi°k ju* jam sa
mycket de bohöfde, men heller inte en smul mera.
HUR DET BAR TILL ATT OLLE BLEF BÅTSMAN.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>