- Project Runeberg -  Från skärgården och fastlandet : verklighetsbilder och historier /
95

(1893) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BACKSTUGAN.
På detta sätt lefde de båda ensamma och förnöjda;
barn hade de också, inte mindre än tre döttrar; men de
voro alla ute och tjänade, två inne i staden och den
äldsta af dem ute på landet, långt borta vid andra ändan
af ön.
Det kändes söcknigt nog för de båda gamla att sitta
ensamma i stugan, och mor Johanna hade nog kunnat
behöfva en smula hjälp ändå emellanåt; men det hade ju
också varit orätt att låta stora långa jäntorna gå hemma,
tyckte de båda två, när de nu både kunde och ville för-
tjäna sitt bröd borta. Den ena af de yngre, som hade
tjänst inne i staden, var skäligen klen af sig och orkade
inte så bra med att gå i trappor, så henne väntade de
hem till våren, för att hon skulle få litet frisk luft i sig;
men nu till julen såg det ut att bli tomt, så vida inte
Ulrika, som hade tjänst borta på ön, skulle kunna bli
ledig under någon af helgdagarna, för att komma hem
och hälsa på de båda gamla.
Det var just detta de talade om, dagen före julafton,
när Elias satt vid spiseln och slöjdade på ett räfseskaft
till sommaren, och gumman stod bredvid och rörde i
gröten.
»Men kommer di inte, så får vi fäll reda oss själfva!»
menade Elias, med en blick på gumman sin; »eller hur
du, Johanna?»
»Ja, har jag baraste dej hemmave’, så nog reder jag
mej!» svarade Johanna och såg på honom tillbaka med
en varm blick; »men hör du, Elias, nog får du ge dig åf
fram till handelsbo’n, för te skaffa hem lite kaffe och socker
och ett stycke fläsk; för si, utan fläsk ä’ det då rakt inte
nå’n jul!»
. det likt, det!» instämde Elias lugnt som
alltid; »och när vi ha äti’, så ger jag mej fäll åf Och
en butell tar jag me’ mej, så vi kan få oss ett halfstop
korsbarsvm, du, Johanna. Pnnkn ku „s j.. r
korsbärsvin, du, Johanna. Runka inte på hufve’ du *
det ä inte jul mer än en gång om åre’.»
»Kej, det har du rätt i, Elias. Men nog vore det
hkare te få sej ett par halfbuteljer öl. Eör si, det där
körsbärsvinet. .. jaja, du gör som du vill, förståss.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skargfastl/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free