Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANS JULAFTON. 1 8 J
huru den druckne fattade honom om henet och höll fast
det som i ett skrufstäd.
>,Söta, snälla Andersson!» bad gossen flämtande, »släpp
mig! Jag får Iof att skynda mig, annars slår mästarn
mig fördärfvad, när jag kommer hem.»
»Hvart ska du ta vägen då, din ohängda kanalje?»
frågade den druckne, i det han försökte krafla sig upp på
nytt, hvilket slutligen lyckades efter några ansträngningar
och med gossens tillhjälp.
»Jag ska bort med de här ridstöflarna till löjtnanten!»
svarade gossen ångestfullt och sökte göra sig lös.
»Jo, sest du på! Di där stöflarna sont jag setat och
knogat med! Di där som jag inte fatt nagot betalt töi
utaf den gamla suptratten där hemma! Och dom tänker
du gå bort med! Äb, hör du, du är dum, din kyckling!
Kom in här, ska jag säga dig nage!» Och därmed drog
han gossen med sig in i porten till det gula trärucklet,
och i det han höll honom stadigt i armen, halfhviskade
han i hans öra: . , .
»Du är dum, säger jag! Vet du hvad vi ska gora.
Vi ska lura den där rackarn där hemma, han soin klar
dig och inte betalar mig! Kom med mig in här, så ska
du få se!» ..
»Nej, nej!» ropade Johan ångestfullt, »släpp mig,
släpp mig, jag vill inte, jag vill inte!»
»Vill du inte?» hväste den druckne i örat pa honom,
»ja, men jag vill, jag! Och tiger du inte, så snör jag
igen strupen på dig. Se så, var inte dum nu. ber du,
här inne bor en beskedlig karl, som lånar på pant. Han
känner mig, ser du — han vet att jag är en° hederlig
arbetare — och det här ä’ mitt arbete! Kom, sa lanar vi
på stöflarna, och du får en krona med — du vet väl att
det ä’ jul i morron, och då kan en krona vara god att
ha. Kom med du, så slipper mor din svälta i morron —
och ser du, det a’ mitt arbete, och jag har inte fått något
för’t. Ä... kom nu, ska du få se!» Han drog honom
med sig längre in i porten till en dörr med en trekantig
glugg ofvantill, f’rån hvilken ett svagt ljussken strömma e
ut, och i det han fattade tag i dörrvredet, fortsatte han
hviskande som förut: . ,
»Seså, var inte dum nu! Kom ihåg att det a jul-
afton i morron.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
