Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANS JULAFTON.
Johan lät inte säga sig det två gånger. Att få tvätta
sig med tvål och i rent vatten var för honom en ovanlig
lyx; det kunde han nästan aldrig få göra oftare än om
söndagsmorgnarna hemma hos modern, och då fick han
vara glad om det fanns en såpklick att gnida in sig med.
Hemma hos mästarn var det att smyga sig ut på ett par
ögonblick och spola af sig litet vid vattenposten ute på
gården, och det var inte ofta som det kunde gå för sig.
När tvättningen var gjord och kaffet urdrucket, sade
konstapeln, i det han satte sig vid bordet och trummade
sakta på den igenslagna boken:
»Nå, nu ska jag tala om nyheter för dig! Det har
händt åtskilligt, medan du sof, ska jag säga.»
Johan såg upp till honom med undrande blick, men
han vågade inte göra någon fråga, ty ännu hade han inte
helt och hållet öfvervunnit sin ängslan för polisen.
»Är du inte nyfiken att få veta hvad det är, du?»
frågade konstapeln ånyo.
»Jo-o,» svarade Johan tveksamt, och tilläde efter en
liten stund med en rysning af förskräckelse: »det är väl
inte det, att mästarn varit här?»
»Nej, det har han inte! Men stöfveln har kommit
igen, du!»
»Å, har den?»
»Ja, men inte af sig själf, du! Utan det är en af
kamraterna, som hittat både gesällen och don på ett sa
kalladt ’kafé’ borta vid Träsket. Ser du, här stå stöflarna
båda två,» han pekade därvid på vrån mellan bordet och
väggen, »så nu kan du få ge dig af med dem dit bort
på Östermalm, när du vill.»
»Ja, men Andersson då?» frågade gossen ångestfullt,
i det han såg sig omkring, »hvar ä’ han nu?»
»Han ligger och sofver ruset af sig där inne!» sva-
rade konstapeln, i det han pekade på en stängd dörr på
samma sida som kakelugnen stod; »och det här nöjet
kommer nog att kosta honom en åtta dar, om han inte
kan betala böterna.»
»Då slår han ihjäl mig, när han kommer ut!» utbrast
Johan hastigt, i det han instinktmässigt drog sig tillbaka
från dörren.
»Ä, det får han väl vackert låta bli!» svarade kon-
stapeln lugnt; »men tag nu stöflarna och ge dig al mod
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
